The humanities invisible data

Project: ResearchIndividual research project

Research areas and keywords

UKÄ subject classification

  • Information Studies

Keywords

  • research data , research infrastructure, humanities

Description

”Humanioras osynliga data” syftar till att bättre förstå hur humanioraforskare från olika discipliner och med olika metodologiska ingångar skapar, hanterar och arbetar med sina material.

Frågor om bevarande och tillgängliggörande av forskningsdata förutses bli viktiga för hela det svenska universitetsväsendet genom europeiska och nationella initiativ kring öppen och fri tillgång till forskningsinformation, som innefattar även forskningsdata. I Sverige kompliceras läget ytterligare genom lagen om arkivering och tillgänglighet av offentliga handlingar. Utgångspunkten är dock sällan humanioraforskarnas behov eller syn på vad data är eller kan vara och hur man förhålla sig till den. Om humaniora nämns så är det vanligtvis som en homogen grupp och utan hänsyn till att fältet är varierad och omfattar många olika discipliner och inom disciplinerna olika metoder, skolor och angreppssätt. Humaniora innefattar t ex ”datoriserade” discipliner som delar av språkvetenskap eller arkeologi, discipliner som har sekundärlitteratur som sitt material som inte minst litteraturvetenskap, olika historiska ämnen, eller ämnen som skapar främst kvalitativt material, som intervjuer eller fältanteckningar. Vad är då ens forskningsdata i en sådan kontext? Och hur ska den arkiveras, tillgängliggöras och användas?

I projektet påbörjas en kartläggning av humanioraforskares arbetspraktiker avseende deras material eller data genom olika samtals- och observationsinriktade metoder (detta är till skillnad från de annars vanliga enkätmetoderna som t ex biblioteken och arkiven baserar sina system och rutiner på). Dessa kommer att utföras vid Lunds universitet. Frågor som adresseras är:
Hur och när skapas ”forskningsdata” i olika disciplinära sammanhang inom humanistisk forskning? Hur ser relationen mellan data, analys och resultat ut? Vilka konsekvenser kan dessa relationer tänkas ha för bevarande, tillgängliggörande och återanvändande av forskningsdata?
Vem ”äger” forskningsdata i moralisk betydelse? Vilken roll spelar etiska överväganden?
Hur kan forskare arbeta tillsammans med biblioteket och andra minnesinstitutioner för att bevara, organisera och synliggöra forskningsdata (exempelvis databaser och mindre dataset) som en typ av samlingar?
Vilka förväntningar på forskningsdata och på metadata om dessa har humanioraforskare som möjliga användare av andras data?
Genom att relatera dessa frågor till dagens rådande policydiskurs som föreskriver allt mer fri tillgång till forskningsdata ska studien förhoppningsvis bidra till att nyansera sättet på vilket humaniora och dess data/material beskrivs och som ligger till grunden för att utforma rutiner, föreskrifter och system.
StatusActive
Effective start/end date2017/01/012017/12/31

Participants