Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet

Research output: ThesisDoctoral Thesis (monograph)

Standard

Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. / Tullgren, Charlotte.

Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2004. 142 p.

Research output: ThesisDoctoral Thesis (monograph)

Harvard

APA

Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet Lärarutbildningen, Malmö högskola

Vancouver

Tullgren C. Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2004. 142 p.

Author

Tullgren, Charlotte. / Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2004. 142 p.

RIS

TY - THES

T1 - Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet

AU - Tullgren,Charlotte

N1 - Defence details Date: 2004-02-06 Time: 10:15 Place: Högskolan Kristianstad, room 7-318. External reviewer(s) Name: Krüger, Thorolf Title: [unknown] Affiliation: [unknown] ---

PY - 2004

Y1 - 2004

N2 - Popular Abstract in Swedish Barns lek är ett väl beforskat område där forskare till exempel försökt förstå lek som företeelse, studerat lekens betydelse för lärande, arbetat fram metoder för lekpedagogik eller studerat lek så som den framstår för barnen. I denna studie av lek i förskolan fokuseras den styrning som äger rum i leken. Det teoretiska perspektivet utgörs av Foucaults maktanalys. Utgångspunkten i Foucaults analys är att vårt moderna samhälle styrs på ett sätt som inkluderar maktförhållanden. Det är en styrning som formar och reglerar människors handlingar och som bidrar till att skapa människor som av egen kraft själva väljer att vara produktiva och nyttiga medborgare. I studien studeras den styrning som formar och reglerar barnens handlingar i leken. Undersökningen är utförd i fyra barngrupper på tre förskolor där i huvudsak barn mellan fyra och sex år deltar. Det empiriska materialet består av transkriberade videoobservationer av lek. Lek anses generellt sett vara barns fria uttrycksmedel. I studien argumenterar dock för att leken är väl reglerad i syfte att bidra till att skapa ett framtida barn med vissa framtida kompetenser. Det som blir föremål för styrning kan delas in i tre teman; att barn leker, vad barn leker och hur barn leker. I vart och ett av dessa teman styrs barnen bort från något som inte är önskvärt mot något annat som uppfattas som positivt. Lekinnehåll och lekhandlingar kategoriseras som mer eller mindre önskvärda. Denna bedömning görs utifrån det som anses vara normalt. Lekar som avviker normaliseras av pedagogerna, det vill säga påverkas att anpassa sig efter gällande norm. Allt detta sker i framtidens namn på så sätt att bland alla egenskaper och förmågor som leken skulle kunna bidra med lyfts vissa fram, de som anses viktiga i den framtida människans liv och det samhälle hon kommer att leva i. I studien synliggörs den styrning som förekommer i leken. Det som inte syns är omöjligt att ta ställning till och förhålla sig till. Det är genom att synliggöra styrningen i leken, granska vad som styr oss och reflektera över hur makten används, som vi ges möjlighet att analysera vad som dikterar vårt sätt att normalisera och kategorisera barn och lek.

AB - Popular Abstract in Swedish Barns lek är ett väl beforskat område där forskare till exempel försökt förstå lek som företeelse, studerat lekens betydelse för lärande, arbetat fram metoder för lekpedagogik eller studerat lek så som den framstår för barnen. I denna studie av lek i förskolan fokuseras den styrning som äger rum i leken. Det teoretiska perspektivet utgörs av Foucaults maktanalys. Utgångspunkten i Foucaults analys är att vårt moderna samhälle styrs på ett sätt som inkluderar maktförhållanden. Det är en styrning som formar och reglerar människors handlingar och som bidrar till att skapa människor som av egen kraft själva väljer att vara produktiva och nyttiga medborgare. I studien studeras den styrning som formar och reglerar barnens handlingar i leken. Undersökningen är utförd i fyra barngrupper på tre förskolor där i huvudsak barn mellan fyra och sex år deltar. Det empiriska materialet består av transkriberade videoobservationer av lek. Lek anses generellt sett vara barns fria uttrycksmedel. I studien argumenterar dock för att leken är väl reglerad i syfte att bidra till att skapa ett framtida barn med vissa framtida kompetenser. Det som blir föremål för styrning kan delas in i tre teman; att barn leker, vad barn leker och hur barn leker. I vart och ett av dessa teman styrs barnen bort från något som inte är önskvärt mot något annat som uppfattas som positivt. Lekinnehåll och lekhandlingar kategoriseras som mer eller mindre önskvärda. Denna bedömning görs utifrån det som anses vara normalt. Lekar som avviker normaliseras av pedagogerna, det vill säga påverkas att anpassa sig efter gällande norm. Allt detta sker i framtidens namn på så sätt att bland alla egenskaper och förmågor som leken skulle kunna bidra med lyfts vissa fram, de som anses viktiga i den framtida människans liv och det samhälle hon kommer att leva i. I studien synliggörs den styrning som förekommer i leken. Det som inte syns är omöjligt att ta ställning till och förhålla sig till. Det är genom att synliggöra styrningen i leken, granska vad som styr oss och reflektera över hur makten används, som vi ges möjlighet att analysera vad som dikterar vårt sätt att normalisera och kategorisera barn och lek.

KW - play

KW - Pedagogy

KW - pre-school

KW - child

KW - childhood

KW - power

KW - governmentality

KW - Pedagogy and didactics

KW - Pedagogik

KW - didaktik

M3 - Doktorsavhandling (monografi)

SN - 91-85042-07-2

PB - Lärarutbildningen, Malmö högskola

ER -