Ulf Wallin

knuten till universitetet

Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Psykiatri

Forskning

Nordisk uppföljning och utvärdering av Multifamiljeterapi vid anorexia nervosa hos barn och ungdomar
Nordiskt multicenterprojekt, där ätstörningsenheterna i Lund, Stockholm, Motala, Oslo, Tromsö, Naestved , Odense ,Hilleröd, Aarhus samt Glostrup och Bispebjer i Köpenhamn ingår, med Ivan Eisler vid Maudsley sjukhuset i London som handledare. Projektet startade 12 april 2010.

Vid behandling av anorexia nervosa är det hittills enbart familjeterapi för den yngre patienten som har fått något substantiellt forskningsstöd. Multifamiljeterapi (MFT) är mer intensiv än sedvanlig individuell familjeterapi. På samma sätt som familjeterapi, syftar MFT till att hjälpa familjerna att återupptäcka sina resurser genom att framhäva olika sätt som föräldrar aktivt kan hjälpa sitt barn att våga gå mot anorexin. Samtidigt uppmuntras familjerna att använda gruppen till att undersöka hur familjen har påverkats av sjukdomen och kraftigt försvårat familjens naturliga sociala liv och utveckling. Viktiga beståndsdelar i behandlingen är att familjerna aktivt delar dessa upplevelser med varandra. Detta är en central del i behandlingsmetoden och skiljer MFT från de flesta familjeterapeutiska metoder.

Detta forskningsprojekt, som leds från Lund, samlar de enheter i Norden som har börjat att arbeta med denna behandlingsmodell, avser att vara en studie vid implementeringen av denna metod i Norden, där vi avser att ut lärdomarna från denna starta en multicenter behandlingsstudie.

Data om patient och familj samlas in vid start av multifamiljeterapi, efter tre månader, vid avslutning av multifamiljeterapi, samt ett år efter avslutad behandling. De data som samlas in är kliniska data om ätstörningen, diagnostisk intervju, självsvarsformulär som EDE-q och familjeskattning via självsvarsformulär (Subjektiv Familjebild)

Intensiv familjebehandling i behandlings lägenhet, som en del av behandling av svår anorexia nervosa hon barn och tonåringar

Prospektiv studie av familjebehandlingslägenheter. Projektet är en utvärdering av en behandlingsmodell för unga patienter med anorexia nervosa som startat i Lund, och som nu även bedrivs i Stockholm. Projektet drivs i samarbete med Stockholms Centrum för Ätstörningar. Studien har pågått i fem år och preliminära data från tre års uppföljning har presenterats vid den 7:de Nordiska kongressen om Ätstörningar i Stockholm 2008 och vid Academy of Eating Disorders 2010 International Conference i Salzburg.

Vid behandling av anorexia nervosa hos barn och tonåringar så har ingen enskild behandlings insats visat sig tillräcklig. I många fall så är det vanligt med en mängd olika insatser såsom slutenvård, dagvård och olika psykoterapeutiska inslag. Det finns dock belägg för familjeterapins positiva utfall vid behandling av anorexia nervosa hos barn och tonåringar. Vid traditionell slutenvård kan det vara svårt för föräldrar och syskon att medverka fullt ut i behandlingen. Ofta kan närvaron begränsas av rent fysiska skäl (begränsat med utrymme, sängplatser) och ibland av ideologiska skäl. Med detta som utgångs punkt har vi utarbetat en behandlingsmodell som utgår från att engagera hela familjen runt patienten när sjukdomen är 1 som allvarligast. Arbetssättet har tidigare beskrivits som ett kapitel i ”New developments in parent-child relations” (Wallin & Persson, 2006). Familjen bor i en vanlig lägenhet, dit personal kommer, och ger stöd vid måltiderna, utifrån den plan som läggs upp tillsammans med familjeterapeut. Utöver detta engageras familjen i en behandlingsplan med både individuella samtal och familjesamtal, sjukgymnastik med mera.

Betydelsen av när på året man är född för risken att insjukna i anorexia nervosa. (Season of Birth)
Detta projekt genomförs i samarbete prof. Bryan Lask och Eirin Winje vid Regional avdeling for spiseforstyrrelser, Universitetssjukhuset i Oslo, Ullevål, Norge.

Orsaken till anorexia nervosa är komplex och i huvudsak okänd. Det finns forskning som talar för att beroende på när på året man är född är risken högre för att utveckla sjukdomen. Dessa fynd är motsägelsefulla, vilket kan vara ett resultat av metodologiska skillnader i studierna. En ökad förståelse av riskfaktorer skulle öka möjligheterna till förebyggande arbete och behandling. I detta forskningsprojekt undersöker vi om när på året du är född har betydelse för om man är mer eller mindre sårbar för att utveckla anorexia nervosa. Vi undersöker om resultaten från tidigare studier av samband mellan när på året man är född, och risk att insjukna i anorexia nervosa är jämförbara med vår patientpopulation, och testar en hypotes som kan förklara de eventuellt observerade skillnaderna: om mödrarna till patienter med anorexia nervosa i större utsträckning än normalbefolkningen har blivit gravida under de månaderna då utomhustemperaturen är som högst.

Alla patienter med diagnosen anorexia nervosa som behandlats vid Region Skånes Ätstörningscentrum, Barn och ungdom ingår i studien. De variabler som studeras är:
1. Födelsedatum
2. Kön
3. Ätstörningsdiagnos
4. Eventuell annan diagnos

Dessa variabler är redan insamlade i samband med den behandling som patienten deltagit i, så detta är en journalstudie.

Svår ätstörning i barnaåren: Studie av förlopp och prognos hos 123 patienter
Uppföljning av de patienter som varit 12 år och yngre när de började i behandling

Det finns flera studier av förloppet vid ätstörningar hos tonåringar och vuxna, men när det gäller barn finns det endast några enstaka studier med ganska få, mellan 10-30 patienter. Det låga antalet patienter beror på att ätstörningar hos barn är förhållandevis sällsynt tillstånd. För att kunna göra uppföljningar av förloppet på större patientgrupper, behöver man utgå från behandlingsenheter som under flera år behandlat unga patienter. Vid Regions Skånes Ätstörningscentrum har under åren 1983-2005 behandlat 123 patienter som varit under 13 år. Av de 123 patienterna hade 97 stycken en vikt under 85 % av vad som var förväntat i förhållande till ålder och längd, alltså motsvarande viktkriteriet för Anorexia Nervosa. Men av dessa var det endast 54 stycken som i övrigt uppfyllde kriterierna för anorexia nervosa. De övriga 43 hade en svår restriktiv ätstörning, men hade inte den anorektiska föreställnings- 2 3 världen i form av viktfobi och kroppsuppfattningsstörning. Barn blir lättare både mentalt och fysiologiskt påverkade av svält men vi vet inte om detta har någon betydelse för hur hårt drabbad man är av ätstörningen, och hur pass man kan ta sig ur den eller vilken betydelse det har om inte gått ner 15 % i vikt.

I denna studie avser vi att följa upp dessa patienter. Vi avser att träffa alla tidigare patienter för att undersöka om de fortfarande har kvar någon ätstörning eller om de har någon annan psykisk sjukdom. Vi vill även undersöka de före detta patienternas livskvalité, om de har ett liv med någon form av psykosociala begränsningar. Det kan vara så att anorexi nervosa kan ge ett allvarligt socialt funktionshinder, som kvarstår även när ätstörningen är borta.

Någon uppföljningstudie av barn med ätstörningar som innehåller så här många patienter har inte genomförts tidigare, vilket innebär att den kan ge ny kunskap om allvarlig ätstörning hos barn.

Frågeställningar i projektet är 1. Skiljer sig förlopp och prognos för allvarlig ätstörning hos barn från det vanligare tillståndet allvarlig ätstörning i tonåren. 2. Gör det någon skillnad för förloppet av svår restriktiv ätstörning om man som barn uppfyller alla kriterier på anorexia nervosa eller inte.

Studien är i startskedet. Etiskt godkännande har precis erhållits.

Sjukdomsbild och behandlingsförlopp hos patienter med ätstörning inom Södra sjukvårdsregionen.
Detta projekt genomförs i samarbete med Kunskapscentrum för både barn & vuxna.

Ett kvalitetssäkringssystem som idag finns för ätstörningspatienter inom bl a Stockholms läns landsting och Region Skåne går under namnet STEPWISE. Detta har utvecklats för att under jämförbara former stegvis kunna följa hur det går för alla patienter som erhållit en ätstörningsdiagnos och påbörjat behandling. Projektet startade för 5 år sedan och använder sig av data i den s.k. STEPWISE-databasen. Databasen är internetbaserad. Datainsamlingen är en del av enheternas normala bedömnings-, behandlings- och kvalitetssäkringsverksamhet och genomförs inte som en del i ett specifikt projekt. STEPWISE-systemet innebär att alla patienter som kallas till bedömningssamtal, både initialt och löpande, får utföra samma tester och besvara samma frågor. Frågorna fokuserar i stora drag på hur patienten mår just nu, eventuell ätstörning, fysisk och psykisk hälsa samt den sociala situationen. Metodbatteriet i STEPWISE omfattar halvstrukturerade intervjuer, kliniska skattningar och självskattningsskalor.

Skattnngar görs vid behandlingsstart, efter ett halvår, efter ett, två och tre år.

Southwise är en mer begränsad variant av Stepwise, som innehåller tre frågeformulär (EDE-q, SCL90 och BAT) som skattar rad av ätstörning, generell psykopatologi och kroppsuppfattningsstörning. Denna förenklade version skall göras vid alla barn och vuxenpsykiatriska verksamheter inom Södra sjukvårdsregionen, om man inte gör Stepwise.

Senaste forskningsoutput

Ulf Wallin & Swenne, I., 2016 jun 13, I : Läkartidningen. 113, 24-25

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Visa alla (8)