Tillgängligt medvetande, fenomenellt medvetande och deras neurala korrelat

Projekt: Forskning

Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Filosofi
  • Neurovetenskaper

Beskrivning

International Post Doc.
Funded by the Swedish Research Council.

Project hosted by the Department of Philosophy and Cognitive Science at Lund University.

Main research activity carried out at the Cognitive Neuroscience Research Unit (under Prof. Morten Overgaard), at the Center for Functionally Integrative Neuroscience at Århus University, Denmark. (www.cfin.au.dk)

The purpose of the project is to clarify, assess and expand the interdisciplinary interaction between a philosophical theory of consciousness (APD) and empirical sciences. The aim is to move forward current philosophical and empirical debates on consciousness.

This is achieved through two research questions.
1) Do the empirical data, claimed in support APD, hold up to scrutiny?
2) Which of the competing hypotheses in an emerging debate on the plausible locations of the neural correlates of consciousness (localization) are compatible with APD?

1) is answered through conceptual analyses of APD and the empirical data, followed by inferential and argumentative analyses of the arguments supposedly showing the data support APD.
2) is answered by applying conceptual analysis to each the hypotheses about localization and exploring possible arguments to make them compatible with APD.

Populärvetenskaplig beskrivning

I den pågående debatten rörande filosofiska teorier om medvetandet råder konsensus om att medvetandet i princip kan naturaliseras, alltså att människors medvetande i någon mening realiseras av tillstånd och processer som kan beskrivas inom naturvetenskaperna. Konsensus är att de relevanta tillstånden och processerna huvudsakligen finns i hjärnan. Under de senaste decennierna har forskning inom neurovetenskap, kognitionsvetenskap och experimentell psykologi använts alltmer som stöd för filosofiska teorier. Tanken bakom den ökade användningen av empirisk evidens är att den bästa teorin om medvetandet är den som stämmer bäst överens med empiriska data, och kan göra de bästa empiriska förutsägelserna. Med andra ord den teori som kan förklara mesta möjliga empiriska data, motsägas av så lite empiriska data som möjligt, och som kan skapa förutsägelser som senare blir bekräftade genom experiment inom empiriska vetenskaper.

En av de ledande filosofiska teorierna (APD) om medvetandet hävdar att det finns två centrala typer av medvetande. Å ena sidan finns det fenomenella medvetandet, som är essentiellt för den subjektiva upplevelsen av mentala tillstånd. Å andra sidan finns det tillgängliga medvetandet som rör sättet mentala tillstånd används av individen, till exempel genom att figurera som premiss i slutledningar eller vara tillgänglig för verbal rapportering.

Projektet tar upp APD och utvärderar dess empiriska stöd i två kontexter. Den första kontexten är det aktuella stödet teorin har. Med andra ord utvärderas det empiriska stödet för teorin genom oberoende granskning av tidigare framförda empiriskt baserade argument för teorin. Den andra kontexten är teorins kompatibilitet med varje hypotes inom en framväxande diskurs rörande de mest plausibla lokaliseringarna för neurala korrelat för medvetandet. Detta innebär att undersöka olika hypoteser om var de neurala processerna som realiserar medvetandet finns i hjärnan, och hur de fungerar.

Varje av dessa två kontexter bidrar till utvecklingen i det tvärvetenskapliga arbetet som rör vår förståelse av medvetandet. Detta arbete är förstås i själva verket en del av arbetet med förståelsen av oss själva, och vad det innebär att vara människa.

Det sätt den första kontexten bidrar till detta arbete är genom att fastställa hur mycket av det empiriska stöd som hävdas för den filosofiska teorin som faktiskt kan verifieras genom oberoende granskning. Oberoende granskning har försummats inom den medvetandefilosofiska debatten, även om värdet av detta förfaringssätt generellt erkänts inom andra ämnen, till exempel genom reproducerbarhet inom naturvetenskap och medicin samt så kallad fact checking i samhällsdebatten. Min tidigare forskning har visat att argument baserade på empirisk evidens, som har hävdats ge stöd för ett specifikt filosofiskt påstående om medvetandet, faktiskt är långt ifrån oomtvistliga. Dessa resultat ger allt mer anledning att tro att det finns liknande problem inom den aktuella teorin projektet granskar.

Det sätt den andra kontexten bidrar till detta arbete är genom att öppna för en ny aspekt inom det tvärvetenskapliga utbytet mellan filosofisk teori och kognitiv neurovetenskap. Hittills har den framväxande debatten rörande lokalisering av de neurala korrelaten för medvetandet bara sporadiskt varit kopplad till konceptuella filosofiska perspektiv. När kopplingen ändå har funnits, har den följt tidigare traditionella kopplingar mellan specifika filosofiska förhållningsätt och empiriska uppfattningar eller enskilda forskare. Att ta för givet att de traditionella kopplingarna direkt och okritiskt kan appliceras inom lokaliseringsdebatten riskerat att förbise andra och potentiellt fruktbara kopplingar. Projektet syftar till att uppväga detta problem genom att seriöst undersöka varje potentiell koppling mellan den filosofiska teorin och hypotesen i lokaliseringsdebatten. Den andra kontexten är därför nyskapande på två sätt. Å ena sidan introduceras ett explicit filosofiskt perspektiv på lokaliseringsdebatten. Å andra sidan utmanar projektet det traditionella synssättet inom tvärvetenskapligt arbete inriktat på medvetandet genom att gå utöver traditionella kopplingar mellan de filosofiska och empiriska grupperingarna.
StatusPågående
Gällande start-/slutdatum2019/01/012022/12/31

Participants