Multidisciplinär karaktärisering och övervakning av insitu sanering av mark förorenad med klorerade kolväten

Projekt: Forskning

Beskrivning

För att möta framtidens utmaningar med hållbar stadsplanering sker byggande av nya bostäder via förtätning i gamla industriområden som ofta är förorenade. Det finns en växande oro för de 2000 områden i Sverige som är förorenade med cancerframkallande klorerade kolväten (kemtvättar och industriella lösningsmedel). Huvudsaklig saneringsteknik idag är kostsam och mikro-ekologiskt skadlig utgrävning och deponering, dvs flytta föroreningar från en plats till en annan. Denna strategi har kritiserats eftersom det leder till mycket transporter och exponeringen av farliga föreningar. SNV rekommenderar användning av in-situ metoder. Ökad användning av in situ-sanering kommer att leda till stora kostnadsbesparingar, bidra till EU: s vatten direktivets krav samt att nå våra nationella miljömål.

I detta projekt föreslår vi en integrerad övervakning med geofysiska och biogeokemiska, metoder för att bättre förstå och följa in situ-saneringsprocesser. Kontinuerliga geofysiska observationer under saneringen tillsammans med biogeokemiska provtagning och analyser kommer möjliggöra att följa utvecklingen i undermarken.

Idag är övervakningen av saneringsåtgärder och bedömning av "tillräckligt bra" mycket osäker på grund av undersökning med punktövervakning. Vår kombinerade metodik kan ge en heltäckande bild av förändringen i marken, minska osäkerheter och kostnader för övervakning och uppföljning av in situ-sanering.

Populärvetenskaplig beskrivning

För att möta framtidens utmaningar inom stadsutvecklingen och det stora behovet av fler bostäder, sker förtätning av städerna. Detta är en viktig fråga för en framtida hållbar stadsplanering. Förtätning av städer görs ofta genom att expandera bostadsområden in i gamla förorenade industriområden.

Sverige har ca 82 000 förorenade områden. Trots större statsanslag för sanering, kommer vi i nuvarande takt inte att kunna uppnå det nationella miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" till 2020. En växande oro är områden som är förorenade med klorerade kolväten. I Sverige har cirka 2000 sådana områden registrerats. De flesta av dessa är f.d. eller pågående kemtvättar eller industrier som använder klorerade lösningsmedel. I detta projekt fokuserar vi på områden med jord, berg och/eller grundvatten förorenade med klorerade kolväten, såsom tetrakloreten (PCE) och trikloreten (TCE). Dessa föreningar är starkt cancerframkallande.

Den huvudsakliga saneringsmetoden i Sverige är idag urgrävning och deponering av förorenad jord, dvs. vi flyttar föroreningarna från en plats till en annan. Denna strategi har kritiserats eftersom den leder till tunga transporter och exponering av människor och miljö för farliga föroreningar. Dessutom är grävning dyrt och ekologiskt skadligt för den lokala miljön. Därför rekommenderar Naturvårdsverket ökad användning av alternativa metoder till 2020, jämfört med den nuvarande "gräva och deponera". En ökad användning av in situ-sanering skulle leda till stora besparingar på miljarder kronor som idag spenderas på sanering, och bidra till att Sverige uppfyller kraven från EUs vattendirektiv och våra nationella miljömål "Giftfri miljö" och "god grundvattenkvalitet".

Det föreslagna projektet syftar till att förbättra förståelsen av villkoren för in situ-sanering av områden förorenade med klorerade kolväte. Just klorerade kolväten är förknippade med stora risker för människors hälsa och miljön och är dessutom ett vanligt problem runtom i världen. Det finns ett stort behov av bättre och mer effektiva metoder för övervakning av in situ-saneringsåtgärder på dessa platser. Det föreslagna projektet fokuserar på de utmaningar som är förknippade med övervakning och uppföljning av in situ-sanerade områden förorenade med klorerade kolväten. Vår grupp representerar såväl den akademiska världen, som näringslivet och ansvariga myndigheter, och detta utgör grunden för genomförandet av projektet där flera samhällsaktörer medverkar. Denna samverkan gör det möjligt att demonstrera forskningsresultaten i full skala och därigenom få ut metoderna i praktisk användning i samhället.

Utvecklingen av in situ-saneringsmetoder har försenats på grund av tvivel om dess effekter. Under de senaste åren har dock flertalet vetenskapliga publikationer visat på en god saneringseffekt från in situ-metoderna. Många platser är dessutom bara möjliga att sanera in situ, på grund av den lokala geologin och/eller hydrogeologin eller områdets urbana karaktär. Det finns ett stort behov av ett tvärvetenskapligt förfarande för övervakning och kontroll av saneringsprocesserna på grund av dess in situ karaktär.

I detta projekt föreslår vi en integrerad övervakning med geofysiska, geokemiska, biologiska och isotopanalyser för att bättre förstå och följa initierade saneringsprocesser på plats. Kontinuerliga geofysiska mätningar under saneringsåtgärden kan tillsammans med biogeokemisk provtagning och analys hjälpa oss att följa utvecklingen under jord, dvs nedbrytning, föroreningstransport i mark och grundvatten eller genom gasdiffusion.

Idag är övervakningen av saneringsåtgärder och bekräftelse på dess effektivitet, både dyrt och mycket osäkert, på grund av att verifiering görs genom punktundersökningar på ett fåtal ställen i det sanerade området. Med vår nya kombinerade metodik, kan vi få en heltäckande beskrivning av förändringarna under mark i tid och rum och samtidigt minska både osäkerhet och kostnader för övervakning och uppföljning av in situ-sanering.
AkronymMIRACHL
StatusPågående
Gällande start-/slutdatum2016/07/012021/06/30

Participants