Constructive Climate Ethics. How to Make Ethical Theorising Relevant to Climate Policy

Projekt: Forskning

Beskrivning

Climate change is a most pressing problem for international politics. Given the important ethical dimension to this question, it is unfortunate that climate ethics is still far from fully contributing the resources ethical theory could bring to climate policy. This project aims to evaluate and change this state of affairs. It consists of three sub-projects: (1) a critical scrutiny of climate ethics, with a focus on its (meta-) ethical presuppositions, where the main argument is that the ethical recommendations issued from the standard approach to climate ethics are not sufficiently grounded in relevant practices, and as such not conducive to ethical progress. With that as a cue, the second (2) and third (3) sub-project aim to develop an alternative approach: “constructive climate ethics”. In (2), I defend an alternative conception of ethics, "moral constructivism", as a more promising, naturalistically grounded and pragmatic, route to ethical progress. In (3), I develop the details of constructive climate ethics, including the room for advancing ethically justified climate action. (1) and (2) provide needed self-reflection for the field of climate ethics as well as a case study of moral constructivism. (3) will give useful tools for motivating climate policy and activism on ethical grounds. The host institution abroad, LSE, is a perfect site for this project, given its research profile as a type of philosophy that is both continuous with the sciences and socially relevant.

Populärvetenskaplig beskrivning

Klimatförändringarna, som pågår till följd av en mänsklig påverkan på klimatsystemet, är ett av de största och mest komplexa problemen som det internationella samfundet ställts inför. En etisk dimension av dessa har uppmärksammats av filosofer, ekonomer, statsvetare och beslutsfattare: bestämmandet av vad som är en acceptabel nivå av mänsklig klimatpåverkan är en normativ, värderande fråga, precis som frågan om vem som har rätt att släppa ut klimatpåverkande växthusgaser. Även om det finns rent egoistiska skäl att hantera klimatförändringarna, så är det sannolikt att moraliska skäl, så som omsorg om framtida generationer, krävs som en del av ett lösningspaket.

Klimatetik bör således spela en viktig roll i klimatdebatten, vilken den dock inte hittills gjort tyvärr. Även om klimatetiken har varit behjälplig i beskrivandet av den mänskliga dimensionen av klimatförändringarna, så har dess handlingsvägledande rekommendationer varit alltför frånkopplade från den politiska verkligheten för att vara fullt ut relevanta för den. Det finns en potential för en etiskt motiverad klimatpolitik som ännu inte uttömts. Detta forskningsprojekt ämnar granska de fundamentala antaganden som görs inom klimatetik, kritisera dessa i ljuset av det politiska läget kring klimatpolitik och föreslå en bättre fungerande, alternativ ansats.

Detta är viktigt eftersom en fungerande klimatetik är av största betydelse när världen nu står inför avgörande beslut om vilken riktning klimatpolitiken ska ta. Etisk teori skulle kunna ge vägledning, motivation och goda skäl som leder mot en progressiv klimatpolitik.

Projektet består av tre delprojekt. För det första kommer jag kritiskt granska det fält som kallas för klimatetik med fokus på en analys av dess etiska och metaetiska antaganden. Jag är här intresserad av att förstå underförstådda eller förutsatta idéer, begrepp och metoder – så som "rättvisa", "etisk räckvidd" och "moralisk sanning" – som spelar en viktig roll som grund för klimatetiken. Min hypotes är att stora delar av den dominerande ansatsen till klimatetik är idealistiska i meningen att de saknar praktisk förankring. Detta tar sig bland annat uttryck i att fördelningen av skyldigheter i förhållande till klimatfrågan antas kunna rättfärdigas helt oberoende av sociologiska och psykologiska fakta om den klimatpolitiska situationen. Jag kommer att argumentera för att, om denna hypotes stämmer, så kan det delvis förklara varför klimatetik inte spelar en särskilt framträdande roll i klimatdebatten.

I det andra delprojektet kommer jag föra fram en alternativ ansats och argumentera för dess förtjänster. Denna ansats bygger på det som kallas för "moralisk konstruktivism" och kallas således här för "konstruktiv klimatetik". Moralisk konstruktivism, som kan förstås som en grundläggande idé om vad moral är liksom en metod för moraliskt resonerande, är relativt oprövad inom den praktiska etiken. Därför kommer denna uppgift handla om att utveckla en fungerande och försvarbar version av denna idé, svara på invändningar och argumentera för dess praktiska relevans. En grundläggande motivation för mitt teoretiska val är att moralisk konstruktivism erbjuder resurser för att prata om moraliskt objektiva skäl utan att anta en extern moralisk verklighet. Den är teoretiskt enkel och naturalistiskt grundad vilket är lovande utifrån det faktum att klimatdebatten är stadd i en djup oenighet om vad som bör göras och mer vidlyftiga etiska teorier kan antas vara kontroversiella. Ett annat skäl för att anta en moralisk konstruktivism här är dess fokus på moralisk utveckling snarare än moralisk sanning. I ljuset av det politiska dödläget kring klimatpolitik är ett studium av möjligheterna för etisk utveckling handlingsorienterat, till skillnad från sökandet efter etisk sanning.

I det tredje delprojektet kommer jag att applicera den teoretiska apparaten som utvecklats i delprojekt två på klimatfrågan. Jag kommer här skissera byggstenarna som behövs för klimatetisk progression. Det handlar om att ringa in de i sammanhanget relevanta normativa omdömen, att visa på praktiska problem som föreligger till vilka klimatetiken kan erbjuda svar, och i sista hand också att presentera reformförslag. Fokus kommer dock vara på framställandet av ansatsen och metoden för konstruktiv klimatetik snarare än på lösningar. En reflektiv förståelse av betingelserna för etisk progression är trots allt av avgörande betydelse för att klimatetik ska kunna vägleda klimatpolitik.
StatusPågående
Effective start/end date2015/06/012018/05/31

Participants