Grammatiska kategorier på germanska och romanska språk: om förhållandet mellan tolkning och morfologi

Projekt: Forskning

Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Jämförande språkvetenskap och lingvistik

Populärvetenskaplig beskrivning

Projektets huvudfråga rör relationen mellan semantiska kategorier och deras morfologiska uttryck. Projektet intresserar sig bland annat för nollargument och söker utröna i vilken utsträckning tolkningen av dessa styrs av morfologiska särdrag inom satsen eller av externa diskursrelaterade faktorer.

En av generativismens centrala hypoteser är att språkförmågan är ett biologiskt system, dvs. en biologiskt betingad allmänmänsklig egenskap. Detta kan vara den yttersta förklaringen till att olika, t.o.m. helt obesläktade språk tenderar att ha en liknande uppsättning av grammatiska kategorier t.ex. tempus, person, numerus, genus och kasus. Några av de frågor som uppstår är: Vilka grammatiska drag är universella och vilka är språkspecifika? Vilken är relationen mellan ett universellt drag och dess uttrycksform i enskilda språk? Vilket är förhållandet mellan de grammatiska kategorierna och de pragmatiska, som Topik och Fokus, som styr över satsens anknytning till kontexten? En av projektets hypoteser är att universella drag är mer abstrakta, eller semantiska, än man vanligtvis har antagit i t.ex. den generativa grammatikforskningen och att de därför ofta bara har ett avlägset samband med det uttryck de får i enskilda språk. Vårt mål är att belysa dessa frågor genom att studera moderna och historiska data från romanska och germanska språk. En fråga som intresserar oss är tolkningen av element som utelämnas. En avgörande fråga är i vilken utsträckning sådana tolkningar styrs av morfologiska särdrag inom ramen för en grammatisk sats och i vilken utsträckning de styrs av faktorer som finns utanför satsen, d.v.s. i diskursen.
StatusSlutfört
Gällande start-/slutdatum2007/01/012009/12/31

Participants