Berättande i hällristningar

Projekt: ForskningTvärvetenskaplig forskning, Nationellt samarbete

Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Arkeologi
  • Övrig annan humaniora

Beskrivning

The largest concentration of rock carvings (or petroglyphs) in Europe, created c. 9000 – 1st century BCE, can be found in
Scandinavia, many of them having figurative images. Since the end of the 18th century, research on petroglyphs has
successively become more advanced, both theoretically and methodologically. Numerous interpretations of these images
have been proposed, according to which they may represent e.g. (i) historical events, (ii) magical-religious beliefs and
incantations, (iii) social positions and constellations, and (iv) ritual initiations. Undoubtedly, this extensive pictorial
material constitutes a unique source for research on the use of images in pre-literal societies. Still, we do not know in detail
their purpose and meaning, not least their potential narrative content.
The present interdisciplinary project aims to investigate - theoretically and empirically - the narrative potential of imagemaking
in Scandinavian pre-literal cultures, in order to elaborate means for, and to gain a deeper understanding of, their
general social and communicative significance. This 3 year-project will explore pictorial storytelling during this period with
analytic tools and theories not only from archaeology, but also from narratology and cognitive semiotics. 3D scanning
technology will be used in order to accomplish chronological, sequential analyses of the images. The geographical focus
will be restricted to a comparison of images in Southern and Northern Scandinavia.

Populärvetenskaplig beskrivning

Hällristningar, klippkonst eller petroglyfer är bilder som har knackats eller huggits in i berghällar, vanligtvis med olika typer
av knackstenar. Den största koncentrationen av hällristningar i Europa finns i Skandinavien och kan dateras från ca. 9 000
f. Kr. till Kristi födelse. Alltsedan slutet av 1700-talet har forskningen lanserat olika tolkningar av detta material, ofta
baserade på berättelser från samisk etnografi, fornordiska religioner och den indoeuropeiska mytologin. Andra
tolkningsstrategier har varit inriktade på hällristningarnas möjliga sociala funktioner eller relationer mellan ristningar och
landskap.
Detta omfattande bildmaterial är en unik källa för forskning kring bruket och betydelsen av bilder i pre-litterära
samhällen. Hällristningarna visar bl. a. människofigurer (t.ex. krigare, jägare, dansare), djur (t.ex. älgar, renar, tjurar),
bruksföremål, vapen och inte minst ett stort antal skepp. Bildkonstellationerna är ofta livliga och komplexa, ibland till synes
återgivande handlingar såsom jakt, strid och sexuella aktiviteter. Det finns en mängd olika tolkningar av vad bilderna
skildrar såsom: (i) historiska händelser, (ii) magiska-religiösa övertygelser och besvärjelser, (iii) sociala positioner och
konstellationer och (iv) initiationsriter.
Men är det verkligen bildberättelser vi ser? Just förmågan att kunna och vilja berätta verkar vara en tydligt särskiljande
mänsklig egenskap. Vår förståelse av världen, och av oss själva i förhållande till den och större sociala sammanhang, äger
ofta rum inom ramen för just narrativt sammanlänkade händelsekedjor. Inom nutida kognitionsforskning har det ibland
hävdats att mänsklig intelligens i själva verket är betingad av vår förmåga att konstruera berättelsestrukturer. Dylika
konstruktioner sker inte i ett socialt vakuum, utan är i stor utsträckning ett resultat av ett utbyte av ”berättelser” med andra
sociala agenter.
Syftet med det föreliggande projektet är att med hällristningar som utgångspunkt närmare belysa den specifikt
mänskliga förmågan att producera och engagera sig i olika former av (bild-) berättelser. Traditionellt har man i första hand
beaktat berättandets struktur och manifesteringsformer inom språkliga medier. Andra medier - som statiska bilder eller
bildserier, gester, och handlingar i vidare bemärkelse – har däremot, varit mindre uppmärksammade inom forskningen. Och
just de skandinaviska hällristningarna är, på grund av sin stora utbredning och uttrycksfullhet, av stort intresse för visuella
studier i allmänhet.
AkronymStoRoc
StatusPågående
Gällande start-/slutdatum2017/01/012019/12/31

Samarbetspartner

  • Lunds universitet (ansvarig)
  • Linnaeus University
  • Svenskt HällristningsForskningsArkiv
  • UiT The Arctic University of Norway, Tromsø

Participants