A postmodern saint? - on motives for voluntarism

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Utgångspunkten för denna avhandling är de många bekymmer som präglar vår tid - däribland också bekymret om frivillighetens framtid i ett postmodernt samhälle. Det är en paradox, när det å ena sidan hävdas att det moderna samhället är i kris, att den sociala gemenskaperna har brutit samman och att människor inte längre ställer upp, engagerar sig och hjälper varandra. Och att det å andra sidan empiriskt visar sig, att det (fortfarande) finns många uttryck för solidaritet i samhället, att det finns flera frivilliga organisationer och föreningar än någonsin, och att människor deltar i frivilligt arbete i minst lika hög grad som förr. Avhandlingens ämne är alltså motiv för frivillighet - med fokus på traditionellt socialt arbete och sett i förhållande till frivilligt arbete i idrottsföreningar och patientföreningar. Frågan som ställs är varför människor engagerar sig i frivilligt arbete och vad frivilligt arbete betyder för människor i vår til. I avhandlingens första del redogörs för 1. den aktuella socialpolitiska kontexten 2. tidigare forskning 3. motivbegreppet samt 4. teoretiska perspektiv. I Norden - liksom i resten av Västeuropa - har det sedan mitten av 1980-talet funnits ett växande politiskt intresse för frivilligt arbete - inte minst inom det sociala området. I spelet om välfärdsstatens framtid ses den frivilliga insatsen som en viktig bricka, och de frivilliga organisationerna har fått ökad betydelse som "välfärdsproducenter". Men vad sker med de frivilliga personer, som utgör basen för de frivilliga organisationerna? Frågan är vad som sker med det individuella frivilliga engagemanget, om staten genom lagstiftning önskar implementera frivilligt arbete. Motiven kan genomgående kategoriseras som normativa, instrumentella och strukturella. Det är tal om en blandning av de tre kategorierna, samt att de frivilliga har många slags motiv, att motiven inte har lika stor vikt och att motiven är relaterade till organisationens målsättning. Det vill säga att det är tal om motivmix, motivhierarki och motivkontext. Teoretiskt utgår avhandlingen från två uppsättningar sociologiska teorier. Den ena sammanbinder det kommunitaristiska och den liberalistiska tänkandet, som på gott och ont har kommit att genomsyra diskursen om frivilligt arbete i vår tid, och som därför också påverkar de frivilligas sätt att tolka och formulera sina egna motiv. Den andra teoriuppsättningen består av sociologiska teorier om integration och identitet, som har tagits med för att belysa hur frivilligheten kan vara främmande för social integration och demokrati. Avhandlingens andra del tar på sig historiska glasögon. I den danska frivilligsektorn har det genom de senaste 100 åren funnits tre genomgående traditioner. 1. Samverkanstraditionen ( som har sin grund i bonderörelsen) och som har utvecklat kooperativen och andelsrörelsen. 2. Folkbildningstraditionen, som (tillsammans med arbetarrörelsen) utgör en viktig ideologisk grund för föreningar, folkrörelser och intressekamp. Och slutligen 3. filantropien, som i hög grad (men inte uteslutande) har sitt ursprung i kyrkliga kretsar. Folkbildningen har genom hela århundradet varit politikernas gunstling. Traditionen rymmer drömmar och visioner om mening och skönhet, om identitet, kultur och nationalitet. Folkbildningen - som t ex omfattar idrotten - har alltid betraktat sig själv som en kärnaktivitet i förhållande till staten. Filantropien har däremot ofta utsatts för förakt. Den är för det första mera internationellt orienterad, och för det andra har arbetarrörelsen i sin kamp för sociala rättigheter haft svårt att förlika sig med filantropiens barmhärtighet. Filantropien har till övervägande del uppfattat sig själv som ett supplement till välfärdsstaten och har arbetat för att sociala förmåner och service skulle övertagas av det offentliga. Del tre och fyra är en presentation av avhandlingens metod och empiri. Presentationen bygger på en kombination av olika datakällor och metoder: frågeenkäter, brevanalyser, och litteraturstudier. Frågeformulären är utarbetade med ändamålet att värdera de frivilligas motiv. De motiv-dimensioner som används här är värderingar, identitet, sociala förväntningar, inflytande, karriär, kamratskap och "saken". Datamaterialet utgörs av 1103 svar från frivilliga i sociala organisationer (svarsprocent 52), 1165 svar från frivilliga i idrottsföreningar (svarsprocent 60) och 1448 svar från frivilliga i patientföreningen Kræftens Bekæmpelse (en förening mot cancer) (svarsprocent 70). Brevanalysen bygger på 288 brev från frivilliga, skrivna 1995/96. Breven beskriver de frivilligas upplevelse av sitt frivilliga arbete. Analysen, som har en diskursiv utgångspunkt, ser det frivilliga arbetet som mening och identitet för de frivilliga. profil av de frivilliga: Det är stor skillnad på köns- och åldersfördelningen bland de frivilliga inom idrott och socialt arbete/patientföreningen. Grovt sagt kan man säga, att medan de typiska frivilliga inom idrotten är unga män (under 40 år), så är de frivilliga inom socialt arbete äldre (över 60 år) och - vad gäller patientföreningen - medelålders kvinnor Det finns en utbildningsmässigt bred rekrytering till det frivilliga idrottsarbetet - i socialt arbete är de frivilliga generellt högre utbildade. Den genomsnittliga insatsen i antal timmar per månad varierar från 9 timmar i patientföreningen, över 19 timmar i idrottsföreningen till 24 timmar i de sociala föreningarna. Timtalet varierar för övrigt beroende av vilken slags aktivitet det är tal om. Pensionärer och arbetslösa, som har "gott om tid", använder relativt sett flest timmar. Det finns tydliga mans- och kvinnouppgifter- inom alla områden är männen klart överrepresenterade i styrelser och kommittéer. Kvinnorna sköter en del husliga, praktiska uppgifter, besökstjänsten, rådgivningen och inte minst andrahandsbutikerna. Inställningen till frivilligt arbete är generelt positiv . Men intressant nog är de äldre mest pessimistiska i sin tilltro till frivillighetens framtid - de unga ser ljusare på saken. motiv: Motiven är blandade - man kan tala om en motivmix. Varje frivillig har sin egen blandning, men det finns en gemensam "godismassa", som man kan kalla för engagemang. Aktiviteterna är både köns- och åldersbestämda - men motiven är överraskande lika hos män och kvinnor, hos unga och gamla. Generellt ser motivhierarkien ut på följande sätt: 1. värderingar/saken 2.lärande 3. identitet och 4. kamratskap får stark anslutning - medan 5. inflytande 6. sociala förväntningar och 7 karriärmotiv prioriteras lågt av de frivilliga. Men det är skillnad på hur motiven ses i de olika organisationstyperna - motiven är alltså kontextavhängiga. Del fem är avhandlingens analysdel. Den är indelad i fyra ingångar till tolkning av frivillighet: 1. Berättelsen Frivilligt arbete har många berättelser eller många diskurser, som delvis överlappar varandra, men som var och en har sin sanningsstatus och genomslagskraft. Det är tala om funnit fyra överordnade diskurser:Den offentliga, politiska diskursen, Den professionella diskursen,Den vetenskapliga diskursen, Frivillighetens egen diskurs. 2. Värderingar som ledstjärna . Normativa värderingar väger tungt som motiv . Det står utom tvivel att den frivilliga självförståelsen i hög grad bygger på normativa värden. Om den enskilda människans lika värde. Om att den som är i nöd skall hjälpas. Om att det skall kämpas för det man har kärt. Denna värdedominans betyder nog inte, att frivilliga är bättre människor än andra. Men den visar, hur grundfästade principerna om människorättigheter, humanism och kristendom - kanske mot förväntan - är i vårt moderna samhälle. Detta kapitel ser närmare på begreppsparet altruism/egennytta, och kommer fram till att de två inte utesluter varandra utan tvärtemot förutsätter varandra. 3. Kön och frivilligt arbete - den kvinnliga omsorgen. Den starka bilden av idrottens (unga) män och det sociala arbetets (äldre) kvinnor, kan inte lämnas okommenterat. Könet har betydelse för, hur det frivilliga arbetet yttrar sig - särskilt när det gäller att välja, vilken slags frivilligt arbete man deltar i. Däremot är sammanhanget mellan kön och motiv mindre tydligt - det vill säga att det bara skiljer ganska litet mellan män och kvinnor, när de skall förklara, varför de har blivit frivilliga. Kvinnlighet har blivit synonymt med omsorg - så är det också i det frivilliga sociala arbetet. Men samtidigt är omsorgen, som den tar sig uttryck i det offentliga rumme , blivit en del av kvinnornas frigörelsekamp Medlemskapet i det civila samhället gestaltar sig fortfarande olika för män och kvinnor, men frågan är i hur hög grad de unga kvinnorna fortfarande vill leverera varan: omsorg. Kommer det i framtiden att vara möjligt att göra kvinnornas val reellt: mellan att ge omsorg eller att låta bli? 4. Identitet - det postmoderna helgonet. Att vara aktiv som frivillig kan ses som uttryck för en livsstrategi - ett sätt att leva sitt liv på, som ger livet mening och innehåll. Något som får vardagen att bli meningsfull. Frivilligt arbete kan alltså ses som självinsikt och identitet, men också som tecken på integration (eller utstötning). En del av myten om det frivilliga arbetet är att de deltagande i frivilligt arbete styrker och utvidgar (lokala) sociala nätverk. Det visar sig i denna undersökning, att nog betyder det mycket att vara en del av den frivilliga gemenskapen. Föreningarna ger gemenskap, som integrerar värderingar och handlande, - men några nära vänskapsförhållanden finns det ingen garanti för. I breven finns det en slags "vardagssolidaritet. I det frivilliga arbetet har man på många sätt försökt göra slut på ojämlikheten i samhället - genom att föreställa sig jämställdheten som ofta mera sann än den faktisk är. Avhandlingens sista del är ett syn på frivillighetens bärkraft. Ett återkommande tema i forskningen inom området "frivillig sektor" är frågan om de frivilliga organisationernas (nödvändiga) autonomi i förhållande till staten. Ämnet har betydelse för hur frivilligheten skall gestalta sig i framtiden. Och det optimistiska budskapet är, att frivilligheten som sådan nog skall klara sig . Människor har behov av frivilliga, identitetsskapande rum . Tvivlet hör snarare samman med i vilken sammenhang engagemanget kan överleva.

Detaljer

Författare
  • Ulla Habermann
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Socialt arbete

Nyckelord

Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare
  • [unknown], [unknown], handledare, Extern person
Tilldelningsdatum2001 jun 5
Förlag
  • Ulla Habermann, Kochsvej 19. 1812 Frederiksberg C. Denmark,
Tryckta ISBNISBN 91-89604-02-4
StatusPublished - 2001