Arbetslöshet ekonomi och skam - om att vara arbetslös i dagens Sverige

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Avhandlingen syftar till att undersöka arbetslöshetens sociala konsekvenser och försöka ge en rimlig tolkning av variationer i arbetslöshetserfarenheter med hjälp av en teoretisk modell - ekonomi-skam modellen. Fokus ligger på att söka lyfta fram och visa på betydelsen av ekonomiska påfrestningar i kombination med skamupplevelser som en faktor för att förstå skillnader i arbetslöshets- erfarenheter. Tre olika populationer ingår i undersökningarna. I avhandlingens olika artiklar används data från två enkätundersökningar och en intervjustudie. Resultatet tyder på att det finns ett starkt samband mellan en kombination av hög grad av eko-nomisk påfrestning och mer av skamgörande erfarenheter och att drabbas av allvarlig (självskattad) ohälsa under arbetslösheten. Hälsosvikt är en sammanvägning av hälsoindikatorerna magbesvär, huvudvärk, sömnproblem och nedstämdhet, samt att hälsoindikatorerna, av respondenten skall ha bedömts vara relaterade till arbetslösheten. Den arbetslöshetsrelaterade hälsosvikten uppstod sär-skilt hos dem som under sin arbetslöshet blivit utsatta både för högre grad av ekonomisk påfrestning och hade mer av skamgörande erfarenheter. Även stämningsläget mellan familjemedlemmar påverkas av arbetslösheten. Resultatet tyder på att arbetslösheten har påverkat stämningsläget olika i undersöknings- familjerna. Stora ekonomiska svårigheter var en starkt bidragande faktor till att det uppstår kontroverser som leder till försämrad stämning i familjen dels mellan de vuxna i familjen (make/maka) och dels i relation till tonårsbarn. Skamgörande erfarenheter påverkade relationen till barnen mer än mellan de vuxna i familjen. Socialt stöd och grad av oro inför framtiden föreföll också stor betydelse för hur arbetslöshetssituationen påverkar familjerelationerna. Den kvalitativa delen av undersökningen gav en mer sammansatt och fördjupad bild av de ar-betslösas erfarenheter. En del av de intervjuade berättade att arbetslösheten inte påverkade deras vardagsliv eller i varje fall i ringa utsträckning, medan andra berättade om hur de tvingades förändra sin livsstil och sina inköpsvanor för att hålla nere omkostnaderna och avstå från olika sociala aktiviteter. Hur dynamiken i berättelserna som förekommer i en kvalitativ undersökning skiljer sig från de förformulerade svaren i en studie med kvantitativ ansats framstod tydligt i beskrivningarna av olika känslor. En del av de intervjuade berättade att de direkt upplevt nedvärderande omdömen och attityder som de tolkat hänger samman med deras arbetslöshet. Det som tycks överskugga de eko-nomiska problemen för flera av de intervjuade var oron över att inte kunna klara sig själva, utan att bli beroende av socialbidrag - det är skamligt att vara beroende. Avhandlingen utmynnar i följande hypotes: ”fattigskam” och ”beroendeskam” framkallar negativa självkänslor och befäster en underordnad social position, och slutsats: detta är områden som det är litet forskat på och som socialt arbete bör rikta sökarljuset mot, därför att det är förhållanden som sannolikt har konsekvenser på ett bredare område än arbetslöshet.

Detaljer

Författare
  • Leif Roland Jönsson
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Socialt arbete

Nyckelord

Originalspråksvenska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare
  • [unknown], [unknown], handledare, Extern person
Tilldelningsdatum2003 maj 17
Förlag
  • School of Social Work, Lund University
Tryckta ISBN91-89604-19-9
StatusPublished - 2003