Berättelser om adoption

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Svensk sammanfattning:

Berättelser om adoption

I avhandlingen undersöks adoptionsberättelser i en svensk kontext. Syftet är tvåfaldigt: För det första, hur adoption beskrivs av vuxna adopterade, för det andra, hur adoption konstrueras i dagspress. Adopterades sätt att skapa mening kring att ”vara adopterad” är i fokus, så är även dessa personliga berättelsers samspel med kulturellt gångbara diskurser på adoptionsområdet.
Studien ingår i en kvalitativ tradition och har en konstruktionisk-narrativ ansats. I det empiriska materialet ingick 20 individuella intervjuer, en gruppintervju och en analys av hur adoption presenteras i media. Både nationellt och internationellt adopterade deltog i studien. I de individuella intervjuerna varierade åldern mellan 25-66 år. I mediematerialet valdes 124 artiklar från svensk dagspress ut för analys. Studerad tidsperiod var år 2003-2005,
Två olika berättelselogiker frilades i de personliga berättelserna: adoption som en komplicerad erfarenhet och adoption som en okomplicerad erfarenhet. I förstnämnda logik länkades det övergivna barnet med psykosociala tolkningar om att ”vara annorlunda”, i den andra berättelselogiken beskrevs adoptivbarnet som ett önskebarn och bilder av en kärleksfull och trygg familjemiljö byggdes upp. I denna andra position tillskrevs inte adoptionen särskild betydelse i negativ mening, ibland framstod den närmast som irrelevant.
I dagpressen identifierades två diskurser – adoption som en lösning (på ”barnlöshet” eller ”föräldralöshet”) och adoption som ett problem (på individuella problem rörande ”identitet” eller kritik av adoption som fenomen).
Analysen visar att personliga berättelser ramas in av de resurser som är kulturellt tillgängliga – de diskurser/kollektiva berättelser som florerar i ett givet samhälle används när den personliga berättelsen broderas; gränsen mellan olika slags berättelser kan därför betraktas som porös.
Både forskningsfrågans formulering och interaktionen intervjuare-intervjuad har betydelse för studiens utfall. Den kvalitativa intervjuns relationella karaktär är därför ett viktigt resultat i studien. Intervjun konstrueras i olika slags sammanhang: den lokala intervjusituationen, där forskaren och den intervjuade möts är en aspekt i detta avseende, en annan är de diskursiva möjligheter som står till buds i en given fråga i ett givet samhälle, vilka måste beaktas vid en kvalitativ analys av detta slag.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Socialt arbete

Nyckelord

Originalspråksvenska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare
Tilldelningsdatum2008 nov 22
Förlag
  • Socialhögskolan, Lunds universitet
StatusPublished - 2008