Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native-Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services. Nurses’ and Mothers’ Perspectives.

Forskningsoutput: AvhandlingLicentiatavhandling

Abstract

Postpartum depression (PPD) är ett globalt folkhälsoproblem. Mödrar som migrerar till ett annat land har en ökad risk att drabbas av PPD. Före-komsten av PPD bland utlandsfödda mödrar beräknas vara så hög som 20 procent, vilket nästan är dubbelt så hög som bland inhemsk västerländsk befolkning. Asylsökande och flyktingar är särskilt sårbara grupper som löper en ännu högre risk att drabbas, speciellt de som migrerat inom 10 år. Likaså de mödrar som inte talar språket i sitt nya hemland. PPD uppstår vanligtvis fyra till sex veckor efter förlossningen och kan ha långvariga traumatiska effekter inte bara på moderns egen hälsa utan även på hennes partners och framförallt på barnets hälsa och utveckling. Mot bakgrund av detta rekommenderar Socialstyrelsen att screening av nyblivna mödrar för PPD regelmässigt genomförs av sjuksköterskan i barnhälsovården (BHV) sex till åtta veckor efter förlossningen. Screeningen genomförs med hjälp av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), som är en skala översatt och validerad till många olika språk. Skalan består av tio olika påståenden speciellt utvecklade för screening för PPD. Skalan används i kombination med ett samtal för att bedöma moderns psykiska mående. Vid screening av icke-svenskspråkiga mödrar instrueras sjuksköterskorna att använda ett översatt validerat formulär, ta hänsyn till moderns läs- och skrivkunnighet, tolkens arbete samt hur olika kulturella tolkningar av påståendena i skalan kan påverka resultatet. Screening av utlandsfödda mödrar har visat sig vara en utmanande arbetsuppgift för sjuksköterskorna. Tidigare forskning pekar på att dessa mödrar inte erbjuds delta i screening i samma omfattning som den inhemska befolkningen. Statistik visar också att invandrarmödrar i större utsträckning väljer att tacka nej till att delta i screening och likaså att bland de som deltar är det inte så många som förväntat som screenas ut i förhållande till den höga förekomsten av PPD i gruppen.
Det övergripande syftet med studierna var att öka kunskapen om screening för PPD av icke-svenskspråkiga invandrarmödrar genom att belysa deras och BHV-sjuksköterskors erfarenheter. Ett ändamålsenligt urval användes vilket innebar att deltagare med erfaren¬¬heter av ämnet erbjöds delta i individuella intervjuer. Det insamlade text¬materialet analyserades med latent innehållsanalys med induktiv ansats. Det är en deskriptiv kvalitativ metod som syftar till att förutsättningslöst skapa kategorier och teman i avsikt att beskriva fenomenet för att öka förståelsen och kunskapen. Vid latent innehållsanalys tolkas även det underliggande budskapet i texten.
Med syftet att belysa hur BHV-sjuksköterskor identifierar tecken på PPD hos icke-svenskspråkiga invandrarmödrar genomfördes 13 individuella inter-vjuer. Resultatet visade att en förutsättning för att kunna tolka den moderns sinnesstämning var etablerandet av en trans-kulturell vårdrelation som fördjupades. Sjuksköterskorna använde sig av kulturell kunskap för att uppfatta och tolka tecken på PPD i interaktionen med modern och i observationer av samspelet mellan mamma och barn, med tolken och anhöriga. Samtidigt orsakade bristande kulturell kompetens frustration hos sjuksköterskorna när de försökte anpassa screeningen efter de givna förutsättningarna och även när de försökte få mamman att öppna sig eller ta emot extern hjälp. Sjuksköterskorna förlitade sig även på sin intuition när de tolkade mammans sinnesstämning.
För att få kunskap om hur icke-svenskspråkiga invandrarmödrar upplever att delta i screening för PPD i BHV intervjuades 13 med albanska, arabiska eller badinani som modersmål. Andra tolkar än de som användes i intervjusituationen lyssnade på ljudinspelningarna och validerade det utskrivna materialet. Resultatet visade att deltagandet i screeningen påminde mödrarna om deras brist på stöd i sin nuvarande livssituation, men sågs även som en möjlighet att erfara andra sätt att tänka kring psykisk ohälsa och nya källor till stöd. Kvalitén på relationen med sjuksköterskan var av betydelse för om modern valde att delta i screening och uppleva den som meningsfull. Innebörden av PPD var i allmänhet oklar, men möjligheten att delta i screening och därigenom bli behandlad som alla andra mödrar uppskattades. Kulturella föreställningar om psykisk ohälsa, negativa förväntningar kopplade till sitt upplevda värde som kvinna, skam över att inte vara tillräckligt tacksam för sitt nya liv och negativa upplevelser av interaktionen i samband med screeningen gjorde det utmanade för dem att tala om sitt mående. Studierna visar att screening för PPD av icke-svenskspråkiga invandrarmödrar kan underlättas av upprepad information om PPD både muntligt med hjälp av tolk, men även genom översatt material, ett förtroendefullt samtal med assistans av kvinnlig auktoriserad kontakttolk samt kunskap hos BHV-sjuksköterskor om olika utmaningar hos dessa mödrar för att kunna tala om psykiskt mående. Den förtrogenhetskunskap som erfarna BHV-sjuksköterskor besitter och använder sig av för att tolka icke-svenskspråkiga mödrars mående behöver ytterligare studeras. Det är också av intresse att undersöka om utbildning av BHV-sjuksköterskorna i kulturkänslig screening kan göra att screeningen av denna sårbara grupp av mödrar mer effektiv.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Medicin och hälsovetenskap

Nyckelord

  • Nursing Assessment/ methods, Child Health, depressive symptoms, Mothers: psychology
Bidragets titel på inmatningsspråkErfarenheter av screening för post partum depression av icke-svensktalande mödrar i Barnhälsovården : -sjuksköterskors och mödrars perspektiv
Originalspråkengelska
KvalifikationLicentiat
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Sponsorer för avhandling
  • Swedish Council for Working Life and Social Research (Forte)
  • Migrationens utmaningar
  • Region Skåne
  • Riksföreningen för barnsjuksköterskor
Tilldelningsdatum2018 aug 24
UtgivningsortLund
Förlag
  • Lund University, Faculty of Medicine
Tryckta ISBN978-91-7619-686-1
StatusPublished - 2018
PublikationskategoriForskning

Nedladdningar

Ingen tillgänglig data

Relaterad forskningsoutput

Visa alla (2)