I stället för fängelse? En studie av vårdande makt, straff och socialt arbete i frivård

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Syftet med denna avhandling är att förstå och förklara frivården, som organisation och som praktik samt att få en fördjupad förståelse av förhållandet mellan stöd och kontroll. Avhandlingen bygger på två empiriska material. En studie av arkivhandlingar och publicerade texter från 1820-2000. En intervjustudie där tjugo frivårdsklienter, tjugo handläggare och tio lekmannaöverakare bidragit med sina berättelser om frivård. I det tidiga 1800-talets filantropi kan man finna ursprunget till det mönster som idag är frivårdens gemensamma minne, en idé om vårdande makt, ett löfte om förbättrad livssituation under förutsättning att den hjälpbehövande anpassar sig till hjälparen krav. Från tidigt 1800-tal till tidigt 1900-tal bildades filantropiska föreningar på statligt initiativ för att ordna arbete åt straffade som ville ha hjälp. Från tidigt 1900-tal till började tjänstemän anställas för att administrera och organisera arbetet. Hjälparbetet åt straffade blev ett led i socialpolitiken när socialdemokratins reformer tog fart och 1942 övertogs samordningen av arbetet av statliga myndigheter, skyddskonsulenterna som verkade fram till slutet av 1980-talet. Deras värv karakteriserades av samma idé om ett psykosocialt arbete med individer som i den kommunala socialvården. Från 1990-tal har frivården allt mer professionaliserats och tjänstemännen administrerar klienternas problem snarare än försöker hjälpa dem att lösa dem. Fortfarande är det i termer av "istället för fängelse" som frivården presenteras, men innebörden i orden har förändrats. Från att ha inneburit "något annat än" står de nu för "en annan form av". Med sin uppgift som komplement till fängelset, socialvården och andra människobehandlande organisationer verkar frivården förstärkande. Relationerna mellan de olika aktörerna varierar beroende på deras intentioner med kontakten. Beroende på sin syn på klienten och uppgiften kan handläggaren inta olika positioner. På samma sätt kan klienten inta olika positioner beroende på vilket intresse de har av att ha kontakt med en övervakare och av att agera tillsammans med denne. När parterna har liknande förhållningssätt till varandra genereras berättelser om frivårdens stödjande aspekter. När förhållningssätten skiljer sig blir det kontrollaspekterna som framträder. Såväl stöd som kontroll är möjligt i varje handling, varje samtal, varje interaktion mellan frivårdens aktörer. Det går inte att i sak skilja straff från behandling, stöd från kontroll, hjälp från disciplinering. Frivården byter skepnad i varje relation och tolkas olika beroende på vem som berättar och vem som tolkar. På så sätt kan den disciplinära makten verka och undvika det uttalade motståndet. Därigenom ges också möjlighet att individualisera stödet så att varje person kan få hjälp på det sätt som är rimligt för honom.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Socialt arbete

Nyckelord

Originalspråksvenska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare
  • [unknown], [unknown], handledare, Extern person
Tilldelningsdatum2001 mar 30
Förlag
  • School of Social Work, Lund University
StatusPublished - 2001