Konsten att upprätthålla löneskillnader mellan kvinnor och män: En rättssociologisk studie av regler i lag och avtal om lika lön

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Abstract

Avhandlingen har titeln ”Konsten att upprätthålla löneskillnader mellan kvinnor och män” och är en rättssociologisk studie av vad som stått i vägen för likalöneprincipen, när internationella konventioner och EU-rätten medfört krav på förändringar av kollektivavtal och lagstiftning. Avhandlingens syfte har varit att undersöka och förstå hur löneskillnader mellan kvinnor och män skapas och återskapas på ett ideologiskt plan. Undersökningen omfattar tre tidsskeden då – till följd av ILO- konventionen nr 100, Kvinnokonventionen och EU-rätten – en ny norm med innebörden att lön ska sättas utan hänsyn till kön och lika lön betalas för lika och likvärdigt arbete skulle införas på arbetsmarknaden. Med juridisk metod och diskursanalytisk metodik visas, att de intervenerande reglerna, vilka annonserades som införandet av en likalönenorm, i själva verket reproducerade på arbetsmarknaden rådande könsmärkta värderingar. De intervenerande reglerna kan därmed betecknas som en fasadlegitimation.
Undersökningen avtäcker faktorer som varit avgörande när löneskillnaderna skapats och återskapats enligt den på arbetsmarknaden etablerade normen att kvinnors arbete ska värderas lägre än mäns arbete, trots att det officiellt skulle råda en princip såväl i lag som avtal om lönesättning utan könssamband. Dessa faktorer uppvisar ett särskilt mönster för hur det gått till, när likalöneregeln slagits undan till förmån för den gamla normen. Detta mönster handlar om makt och kön i kombination. Inequality regimes, som är genusforskaren Joan Ackers begrepp för att beskriva hur ojämlikhet återskapas i organisationer och upprätthålls av grupperingar och personer som har makt över det arbetsrättsliga fältet.
Faktorer som upprätthåller och återskapar löneskillnader kan vara av mycket olika slag. Det kan handla både om aktörer och om strukturer som sätter gränser för vad som kan genomföras. Inte minst kan det röra sig om samspel mellan aktör och struktur. Vem som anförtros uppgiften och därmed makten att definiera problemet får betydelse för problemlösningen, likaså vilka kunskaper som kommer till användning i detta arbete. Sociologen Pierre Bourdieus handlingsteori och de analysredskap som hans terminologi kring fält, habitus och symboliskt kapital erbjuder har tillämpats för att underbygga maktanalysen i avhandlingen.
I det mönster som är typiskt för att löneskillnader återskapas kan noteras, att den kunskap som behövs för att åtgärda könsdiskriminering återkommande lämnats därhän. En lärdom att dra från genomgången av lagrevisionerna är därför att det inte räcker att ny kunskap finns tillgänglig. Kunskap är en första förutsättning för att en förändring ska kunna ske men - i vart fall när det gäller löneskillnader mellan kvinnor och män - måste tillses att kunskapen inte bara finns utan också används av personer, organisationer eller institutioner som har en stark ställning på arbetsmarknaden. Kunskapen behöver stridbara företrädare. Kunskap sammanhänger med makt och med vem som utövar makten.
Efter sammanslagningen av ombudsmannamyndigheterna till en enda myndighet som getts namnet Diskrimineringsombudsmannen har tillsynsarbetet nedprioriterats till förmån för informationsinsatser. Diskussionen i avhandlingen förs i denna del mot bakgrund av att normteoretiker vanligen betonar betydelsen av tillsyn och sanktioner när en ny norm ska införas i en miljö som motsätter sig förändring. I avhandlingens sista avsnitt diskuteras hur de rättsliga verktygen ska kunna förbättras i syfte att minska könsrelaterade löneskillnader.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Samhällsvetenskap
  • Övrig annan samhällsvetenskap

Nyckelord

  • Rättssociologi, Kollektivavtal, Löneskillnader mellan kvinnor och män, Lika lön för likvärdigt arbete, Intervenerande normer, Arbetsmarknadens parters värderingar, Marknadskrafter
Originalspråksvenska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2017 mar 3
UtgivningsortLund
Utgåva1
Tryckta ISBN978-91-7753-150-0
Elektroniska ISBN978-91-7753-151-7
StatusPublished - 2017
PublikationskategoriForskning

Bibliografisk information

Defence details Date: 2017-03-03 Time: 13:00 Place: Pufendorf, Juridiska fakulteten, Lilla Gråbrödersgatan 3C, Lund External reviewer(s) Name: Eva-Maria Svensson Title: Professor Affiliation: Juridiska Institutionen, Göteborgs Universitet ---

Nedladdningar

Ingen tillgänglig data