Skapande av femininitet : om kvinnor i missbrukarbehandling

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Skapande av femininitet, om kvinnor i missbrukarbehandling

Denna avhandling handlar om kvinnor i missbrukarbehandling och deras beskrivningar av sig själva som kvinnor, den s.k. femininitetsprocessen. Syftet är att beskriva och försöka förstå behandlingens betydelse i kvinnornas femininitetsprocesser och vilken innebörd rusmedel, män, den egna kroppen, moderskap och sexualitet har och har haft däri. Avhandlingen har huvudsakligen ett deskriptivt och synliggörande syfte och inte ett teorigenererande eller teoriprövande. Tyngdpunkten ligger på det empiriska materialet. Det består av intervjuer med 29 kvinnliga klienter och behandlingspersonal vid fyra olika behandlingsprogram och observationer av främst den fysiska miljön. Klienterna har intervjuats flera gånger under sin behandling. Programmen är en lösningsfokuserad öppenvårdsenhet, en Minnesotainstitution, en kvinnoinstitution och en tvångsvårdsinstitution. Kvinnoinstitutionen är helt enkönad då både klienter och personal är kvinnor. På tvångsvårdsinstitutionen är klienterna enbart kvinnor medan personalen består av både män och kvinnor. De andra programmen vänder sig till både manliga och kvinnliga missbrukare. Avhandlingen är uppdelad i fyra delar. Den första delen är en kontextualisering av studien och innehåller teoretiska utgångspunkter och en metodologisk diskussion. Del två är en framställning av den missbrukarvård och de behandlingsprogram de intervjuade kvinnorna deltog i. Här är fokus på de fyra verksamheterna. I delen ingår en presentation av behandlarnas arbete och deras bilder av missbrukande kvinnor. Jag kunde konstatera att, med undantag för öppenvårdsenheten, fanns hos behandlarna en tämligen gemensam bild av vilka behov de kvinnliga missbrukarna hade under sin behandling. Detta trots att enheterna hade olika teoretiska förklaringsmodeller och metoder. Individen var i fokus och målen var tämligen lika. Förutom drogfrihet var målsättningen att kvinnan skulle "hitta sig själv" och uppnå ett större självbestämmande över sitt liv.

I del tre utgår jag från de kvinnliga klienterna och deras berättelser om sina erfarenheter av socialtjänst och behandlingar för missbruk, både tidigare och aktuella. Av intervjupersonernas beskrivningar, även de tvångsvårdade, framkom att de sökte en förändring. Det framgick att de erkände och underordnade sig behandlingens tankemodeller. Intervjupersonerna karakteriserade behandlingen som en inre process och flera av dem sa sig ha börjat tänka på ett nytt sätt i och med sin behandling. De tvångsvårdade, som var betydligt mer negativa till sin vård än övriga, sa sig dock acceptera tvångsomhändertagandet.

I del fyra presenterar och diskuterar jag kvinnornas femininitetsprocesser. I beskrivningarna av sig själva som kvinnor framkom att de på olika sätt investerade i femininitet. De använde sitt utseende och stil för att uppvisa femininitet och visa för omvärlden vilken sorts kvinna de var. Rusmedlen var intimt förknippade med hur kvinnorna uppvisade femininitet. Dock hade rusmedel flera funktioner, vilka också varierat över tid. I inledningen hade användandet funktionen av att ge kvinnorna kraft att bryta med en traditionell kvinnoroll. Åren före behandling var det dock snarare ett försök till att skapa sig ett eget utrymme och att orka med att leva upp till den förväntade kvinnorollen. Samma medel som från början givit kraft användes sedermera till att stå ut. Relationer till män var centrala för kvinnorna och de framställde det som att ett parförhållande utgjorde ett bevis på att man var en riktig kvinna. Barnen hade en stor betydelse för dem som kvinnor. Några framhöll att som mamma skulle man finna livet så pass rikt och tillfredsställande att man inte borde behöva rusmedel. För flera utgjorde barnen en drivkraft till att de gått in i behandling.

Av intervjumaterialet framkom att oavsett program både accepterade och tillägnade sig de kvinnliga klienterna en mer traditionell bild av femininitet. Det var en typ av femininitet som de tidigare, bland annat genom sitt användande av rusmedel, sökt göra motstånd mot och sökt efter alternativ till. Detta motstånd fick de ge upp för att istället underordna sig de villkor som behandlingen skedde under. Denna process underlättades av att kvinnorna ville ha hjälp och var trötta på det liv de levde. De erkände sig själva i positionen som klienter. I denna ingick att ta avstånd från sitt tidigare liv och öppna sig för behandlingen. De disciplinerades till att bli (riktiga) kvinnor.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Socialt arbete

Nyckelord

Originalspråksvenska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare
  • [unknown], [unknown], handledare, Extern person
Tilldelningsdatum2002 maj 24
Förlag
  • Leili Laanemets, Socialhögskolan, Box 23, 221 00 Lund,
Tryckta ISBN91-89604-10-5
StatusPublished - 2002