Presentationen diskuterar hur kulturarvsinstitutioner med ansvar för historiska hus och kulturmiljöer påverkas av rådande kulturella och ekonomiska villkor där modeller hämtade från privat sektor i allt högre grad anammas inom den offentliga kulturarvssektorn. Utifrån arbetet med fyra kulturarvsinstitutioner i Sverige och två i USA, intervjuer med Statens Fastighetsverk och Myndigheten för Kulturanalys, samt studier baserad på etnografisk metod lyfter vi fram de möjligheter och utmaningar som institutionerna möter i en hybridekonomi. Frågor som vi lyfter är. Hur påverkar den här framväxande kontexten hur kulturarv prioriteras, ramas in och visas fram? Vilka etiska frågor uppstår när institutionerna ska välja vems kulturarv som ska lyftas fram för att engagera en bredare publik? Vad kan vi lära av våra amerikanska kolleger som förvaltar svensk och nordisk kultur i en mångfaldsmiljö präglad av marknadsmodeller?