Differentialdiagnostik av ADHD mot bipolär sjukdom och självskadebeteende med dissociativa symtom och affektlabilitet hos flickor
- Magnus Lindvall, Maria Råstam

Det finns stort behov av bättre differentialdiagnostik mellan bipolär sjukdom och ADHD samt att hitta de som har båda tillstånden. Om båda tillstånden finns samtidigt måste behandling av bipolära delen först påbörjas. Borderline lik problematik hos flickor har ofta stor del med symtom av ADHD lik problematik och för att annan behandling ska vara effektiv bör då ADHD behandlas på ett adekvat sätt.

Neuropsykologiska studier och undersökning med olika typer av funktionell visualisering av hjärnan (fMRI, PET-scan, EEG) indikerar att både ADHD och Bipolär sjukdom är associerat med förändringar i prefrontala cortex och dess kommunikation med striatum och cerebellum.

Forskargruppen har tagit fram en CANTAB-baserad kognitiv profil som skiljer de som får diagnosen ADHD mot dem som inte får sådan diagnos. En sannolikhet för diagnosen ADHD fås efter att faktorerna psykiatrisk sjuklighet hos 1:a och 2:a grads släktingar, stressfaktorer för barnet intrauterint samt utfallet från CANTAB tester som mäter kognitiv flexibilitet, spatiellt/visuellt arbetsminne, impulsivitet, snabbhet och kognitiv uttröttbarhet bestämmes. Sannolikheten räknas ut av datorbaserad artificiell intelligens baserat på konditionell sannolikhetsberäkning i Bayanska beslutsnätverk. Denna metodik används nu i klinisk rutin på delar av Barn- och Ungdomspsykiatriska kliniken i Lund vid ADHD utredning.

Preliminär testning av patienter på BUP med bipolär sjukdom har visat att drygt hälften också uppfyller kriterier för ADHD vilket är i överensstämmelse med tidigare forskning. Preliminär testning av flickor med borderline liknande problematik har visat att de har ett stort mått av impulsivitet men även problem andra problem associerat med exekutiva funktioner med anknytning till prefrontalcortex.

Fortsatt arbete undersöker hur säkert man kan skilja upp olika kognitiva profiler vid ADHD, bipolär sjukdom och självskadebeteende med dissociativa symtom och affekt labilitet (borderline liknande symtomatologi) genom datorbaserad kognitiv utvärderingsmetod. Syftet är vidare att undersöka om man kan utvärdera behandlingseffekten av olika typer av behandling på de olika tillstånden med datorbaserad kognitiv mätmetodik?

Epigenetiska mekanismer vid barnpsykiatrisk sjuklighet
- Magnus Lindvall, Maria Råstam

Både ADHD och bipolär sjukdom har mycket hög ärftlighetsfaktor. Det är dock inte frågan om mutationer, deletioner eller fusionsproteiner som står för detta utan allelvariation. Vissa alleler ger högre risk för sjukdom. Det finns även många gener som är associerade till dessa sjukdomar som var och en har relativt låg korrelation. Mycket pekar på att stressfaktorer under t ex graviditet och de första levnadsåren påverkar dessa gener med epigenetiska förändringar. Vi har börjat titta på metylering av DNA som markör för detta. Metylering medför ofta att genen inte kan uttryckas i full utsträckning. Både ADHD och bipolär sjukdom har troligen dylik epigenetisk komponent.

En studie är under planering i samarbete med Docent Helena Strewens på avdelningen för Obstetrik och Gynekologi där vi kommer att fånga upp mödrar vid första besöket på Kvinnokliniken. Om dessa mödrar, deras partner eller någon av deras föräldrar har konstaterad ADHD eller misstänkt ADHD så erbjuds de gå in i studie där de kommer att erbjudas stöd för att inte drick alkohol, inte använda droger och få rådgivning om stressfaktorer. Barnet kommer att följas upp efter födsel och fram till ca 10-års ålder då de kommer att genomgå ADHD diagnostik inkluderande datoriserad kognitiv testning. De kommer att jämföras med en grupp av mödrar med samma förutsättningar som inte kommer att erbjudas detta extrastöd.

Lithium är en effektiv stämningsstabiliserande medicin mot bipolär sjukdom. Den är välkänd nedreglerare av många gener och även dylika som är relevanta för bipolär sjukdom. Det är dock oklart hur denna nedreglering av gener medieras. Vi har i en pilotstudie kunnat konstatera att lithium ökar global metylering av DNA. Vi har nu påbörjat systematiska studier av detta i tre steg. I första steget tittar vi på cellinjer in vitro som odlas med eller utan lithium i relevant koncentration i odlingsmediet för att sen jämföra global metylering av DNA. I det andra steget kommer vi att ta prover från barn och ungdomar, som diagnostiserats för bipolär sjukdom, före insättning av lithium och ett andra prov när de uppnått stabil koncentration i blodet och mellan dessa prover jämföra global metylering. I det tredje steget kommer DNA metylering att mätas för kandidatgener som nedreglerats på de redan tagna proverna.

Datorbaserad modellering och simulering av ADHD och Bipolär sjukdom
- Magnus Lindvall

Medicinskt beslutsfattande är svårt då det alltid till viss del bygger på otillräcklig och osäker information. Det finna idag en riklig litteratur som visar att mänskligt beslutsfattande är långt ifrån att vara optimal och kvaliteten i detta beslutsfattande minskar bl a i takt med ökning av komplexitetsgraden hos problemet. Då man ska ställa en diagnos måste man väga in t ex specialistutlåtanden, laboratorietest, frågeformulär och tester baserade på intervjuer. Bayesiansk artificiell intelligens som bygger på konditionell sannolikhetslära, har använts flitigt bl a som diagnostiska nätverk för medicinskt beslutsfattande. I en situation där man har många variabler som inflöde av information från datoriserade test, diagnostiska intervjuer och kassiska utvärderingstest med penna och papper kan man datorisera uträkningen av sannolikheten för en diagnos med större precision än vad en tränad diagnostiker kan göra. Eftersom barnpsykiatrisk diagnostik är ett komplext område där mycket kunskap även tillhandahålles av experter med långvarig erfarenhet är detta ett utmärkt mål för expertsystem med viktade sannolikheter.

Vi arbetar med en mjukvara, BayesiaLab, som är användarvänlig och potent för utveckling av diagnostiska system inom barn och ungdoms psykiatri. Vi har initialt jämfört barn och ungdomar som kommer till barnpsykiatrisk öppenvård för neuropsykiatrisk utredning. Baserat på detta har vi tagit fram ett beslutsnätverk som ger en sannolikhet för ADHD hos denna patientkategori. En sannolikhet för diagnosen ADHD fås efter att faktorerna psykiatrisk sjuklighet hos 1:a och 2:a grads släktingar, stressfaktorer för barnet intrauterint samt utfallet från CANTAB tester som mäter kognitiv flexibilitet, spatiellt/visuellt arbetsminne, impulsivitet, snabbhet och kognitiv uttröttbarhet bestämmes. Detta beslutsnätverk kommer att optimeras med mer patient information. Det kommer även att utvidgas för differentialdiagnostik mot bipolär sjukdom.

Ett andra angreppssätt är att betrakta uppkomst, behandling och uppföljningsfas av psykisk sjukdom som ett dynamiskt förlopp. Detta ger möjlighet att genom dynamisk simulering undersöka vilka kontrollvariabler som är viktiga att påverka i detta förloppet för att ge maximal effekt vid behandling. För att bygga upp en sådan modell för dynamisk simulering använder vi en användarvänlig mjukvara, Stella, för att bygga upp en simuleringsmodell. Ett symptom snarare än en diagnos bör ligga till grund för dylik modell och symtom som ångest, nedstämdhet och aggressivitet är här lämpliga symtom för dynamisk simulering. Patienter med dylika symptom kommer att utväljas från barn- och ungdomsgrupper som fått diagnosen ADHD eller Bipolär sjukdom eller båda dessa diagnoser.