Sahlin har på kort tid ryckt fram som en av de ledande teoretiska filosoferna i Sverige. Vid professorstillsättningen i Uppsala 1991–2 fick han förstaplatsen av en av de sakkunniga och vid tillsättningen av långtidsvikariatet i Göteborg 1994, som sakkunnigbedömdes på samma sätt som en ordinarie tjänst, sattes han främst av alla de tre sakkunniga.
Utmärkande för Sahlin är kombinationen av djup och bredd. Hans avhandling handlade om fundamentala problem i beslutsteorin, en del av filosofin som studerar samspelet mellan kunskap och värderingar och som tjänar som bas för etik, samhällsfilosofi och samhällsvetenskaplig vetenskapsteori, men han har också vidareutvecklat temat i tillämpade sammanhang, framför allt inom riskforskning.
Därutöver har han främst sysslat med kunskapsfrågor och lett flera internationella seminarier om den s.k. kognitiva revolutionen och om kreativitet. Dessa har också resulterat i publikationer. En följd av hans starka konstintresse är att han även utvidgat dessa frågeställningar till i vilken mån olika konstarter kan sägas fungera som kunskapskällor.
Han är också en av de få i Sverige som gjort internationellt uppmärksammad filosofihistorisk forskning. Hans bok om Ramsay har fått mycket beröm och speglar i sig en stor bredd, eftersom den behandlar hela Ramsays mångfasetterade filosofi.