A tale told by one is a tale told only in half. Archaeological narratives based on aDNA, isotopes and archaeological material

In 2020, two separate and comprehensive aDNA studies to which both project members contributed were published in Science and Nature. The Science article showed for the first time that a now extinct variant of the smallpox virus was widespread in Scandinavia during the Viking Age. The article in Nature dealt with the genome of the Viking Age population. The produced and published data means that there is a large amount of research material that can be used to undertake two distinctly novel case studies. In these, aDNA and isotopes will be combined with more traditional archaeological sources in order to investigate new aspects of the Viking Age society.
In our first case study we will investigate who the individuals carrying the smallpox virus were and how the virus affected their health and status. What impact did the disease have on a local level in society? The topic has high societal relevance since it initiates a long-term view of the responses to a viral disease, at least regionally potentially an epidemic.
The aDNA analyzes made for the mapping of the Viking world genome showed that a few regions, primarily the island of Öland, had a very high proportion of non-locals of diverse geographical origin. In our second case study we want to investigate who the people migrating to Öland were, where they came from and why they came. Were they all first generation migrants? Immigrated individuals in Viking Age Scandinavia have so far been difficult to identify and little is known about them. Therefore our case study has the potential to greatly contribute to research on migration during this period. Since Viking Age research predominantly has focused on migrating Danes, Norwegians and Svear, our study which highlights a very different perspective, will contribute to nuancing the picture of the Viking Age.

År 2020 publicerades två separata och omfattande aDNA studier i tidskrifterna Science och Nature. I Science-artikeln påvisades för första gången att en nu utdöd variant av smittkoppsviruset var utbredd i Skandinavien under vikingatid. Artikeln i Nature behandlade den vikingatida befolkningens genom. Detta medför att det föreligger ett stort nytt och till stor del outnyttjat forskningsmaterial som kan användas för att studera såväl enskilda individers levnadshistorier som utvecklingen på lokal i nivå i samhället under yngre järnålder. För att utnyttja denna potential vill vi genomföra två fallstudier.
Vår första studie relaterar till artikeln i Science och upptäckten av att smittkoppsvirus var vida spritt i Skandinavien redan under vikingatid. Upptäckten väcker helt nya frågor om vilken inverkan denna epidemi hade på en lokal nivå i samhället. Vilka var individerna som bar på sjukdomen? Hur påverkade smittkoppsinfektionen deras hälsa? Hur påverkade sjukdomen bärarens sociala status? Behandlades de som insjuknat annorlunda än andra? För att besvara dessa frågor kommer vi att analysera data och arkeologiskt material från gravar i Sydskandinavien, eftersom denna region uppvisade den högsta koncentrationen av smittkoppsinfekterade individer i Europa under vikingatid. Ämnet har hög samhällsrelevans eftersom det möjliggör långtidsstudier av hur ett samhälle svarar på utbredningen av en virussjukdom, som utvecklades till en pandemi.
Vår andra studie relaterar till artikeln i Nature och kartläggningen av den vikingatida befolkningens genom. Det framgår tydligt att några få områden, framför allt Öland, hade en mycket hög andel icke-lokala individer med en mycket skiftande geografisk bakgrund. I vår andra studie vill vi undersöka vilka dessa personer på Öland var, varifrån de kom och varför de kom. Var alla första generationens migranter? Är ett kön eller ett genus vanligare bland de som migrerat? Om så, varför? Vilka slutsatser går det att dra om individernas kulturella tillhörighet utifrån gravtyper och föremål som fått följa med i graven? Samvarierar den kulturella tillhörigheten med den härkomst som går att utläsa utifrån individens aDNA? Forskningen om den migration som förekom under vikingatid har huvudsakligen fokuserat på den skandinaviska expansionen och migrerande daner, norrmän och svear. Eftersom de individer som faktiskt invandrade till Skandinavien under vikingatid hitintills varit svåra att identifiera är kunskapen om denna grupp låg. Vår studie har därför potential att väsentligt bidra till forskningen om den migration som förekom under vikingatid. Därigenom skulle även bilden av vikingatiden kunna nyanseras.
För att besvara de frågor vi ställt i de båda studierna kommer vi att låta utvalda aDNA-resultat samspela med data från andra typer av analyser så som isotoper (som visar diet och migration), C14 (datering) samt med resultaten från analyser av gravar och individers biografier utifrån osteologiska analyser av skelett.