Administrative Law Reform and Legal Integration in Hybrid Political Regimes

This 48-month project, funded by the Swedish Research Council and entailing international collaboration between Lund University and the University of Manchester, will produce a new framework for interpreting processes of constitutional legitimation in hybrid political regimes. It analyses two constitutional orders in the former Soviet sphere of influence, in Tatarstan and Uzbekistan. These constitutional orders are representative examples of an increasingly frequent type of hybrid constitutionalism. This type is marked by the fact that: (1) it provides relatively strong guarantees for access to law; for claims against administrative agencies; and for protecting individual rights against violation by public bodies; (2) it does not provide strong mechanisms for competitive democracy or for rotation of governmental office. Consequently, responsibility for the construction of recognition for law and of legitimacy for the polity as a whole is partly displaced into legal institutions.
Such constitutions are usually dismissed as simply authoritarian. However, this project promotes an ethnographic approach to examine how these constitutions produce legitimacy in their societal contexts: that is, how they contribute to societal cohesion, how social actors engage with them, and why political institutions depend upon them.
The project is very timely. Most states now have hybrid constitutions. An understanding of ways in which they stabilize government is vital for our comprehension of global law and global politics.

Det sökta projektet är ett samarbetsprojekt mellan universitetet i Lund och universitetet i Manchester. Det varar under fyra år och kommer att ta fram ett ramverk för att förstå hur konstitutioner skapar legitimerande processer i hybridregimer. Projektet skall analysera två konstitutionella ordningar – en i Tatarstan och en i Uzbekistan. Båda ordningar är del av före detta Sovjetunionens inflytande. Både Tatarstans och Uzbekistans konstitutioner är representativa exempel på allt vanligare förekommande hybrida konstitutioner. Denna form av hybrid konstitution utmärks av två saker. Å ena sidan tillhandahåller den relativt starka garantier på tre områden: garanti för tillgänglighet till rätten; garanti för att kunna besvära sig mot administrativa myndigheter; och skydd för att offentliga organ kan inkräkta på individuella rättigheter. Å andra sidan tillhandahåller den hybrida konstitutionen dock inte tillräckliga mekanismer för oppositionen att i realiteten utmana sittande regering och därmed åstadkomma byte av regering. Som en konsekvens av denna andra punkt åvilar ett stort ansvar de rättsliga institutionerna att skapa tillit till rätten och att infria politisk legitimitet. Dessa hybrida konstitutioner brukar normalt sett inte betraktas som demokratiska utan som auktoritära. Men, många stater har idag hybrida konstitutioner – de flesta i Afrika, många postsovjetiska stater, många i Latinamerika och Polen och Ungern i Europa - och det finns därför all anledning att förstå hur dessa hybrida konstitutioner infriar legitimitet i sin sociala kontext. Det betyder att vi måste förstå hur sociala aktörer förhåller sig till dem, hur de bidrar till social sammanhållning och varför politiska institutioner blir beroende av dem. Att förstå hur dessa hybrida konstitutioner kan stabilisera regimer är idag mycket viktigt för att förstå vilken roll politik och rätt spelar i det globala samhället och hur auktoritära konstitutioner etableras vid sidan av traditionellt demokratiska konstitutioner.