Asymmetric trends under different exchange rate systems: the long-term impact on convergence and growth

International exchange rates are topical, but this notwithstanding, their long-term impact on economic growth and transformation are remarkably overlooked. This is also the case considering the role of exchange rates for the effects of asymmetric trends in prices and wages in different countries. When more poor countries are growing faster and catch-up with richer countries, as a rule they also have higher inflation. As a consequence, if the currency is not allowed to depreciate, competitiveness is declining. During the final decades of the 20th century flexible exchange rates contributed to a leveling of incomes among countries in Western Europe. Since then the income gap among the euro-12 has widened - that compensation through the exchange rate is now excluded may contribute. However, since 1870 equality between countries in Western Europe has increased, even if the trend has been reversed during some periods. This
project examines comparatively, for Western Europe, the economic impact of different exchange rate systems since 1870. Annual series on real exchange rates are constructed back to the late 19th century. Change of exchange rate system have been undertaken in turbulent times, and this is why the project examines how debates about exchange rate arrangements have related to asymmetric trends and economic growth: has the discourse mirrored the impact of different arrangements? Or have other causes and aims guided the contemporary debates about exchange rate systems?

Det är ett välkänt faktum att ett land genom att manipulera värdet av sin valuta kan förbättra sin internationella konkurrenskraft. Det är därför förvånande att forskningen hittills i stort sett förbisett hur växelkurserna påverkat långsiktig ekonomisk tillväxt och inkomstklyftorna mellan olika länder. De övergripande forskningsfrågorna för detta projekt kan sammanfattas: Hur ser sambanden ut mellan tillväxt, strukturomvandling och växelkurssystem ut och hur har det ekonomiska tänkandet påverkat utvecklingen?
Det ska påpekas att de internationella växelkurserna har behandlats ingående i litteraturen, men huvudsakligen i samband med mer kortsiktiga ekonomiska problem samt beträffande det institutionella regelverket. Först på senare tid har den teoretiska tillväxtlitteraturen börjat inkludera växelkurser eller typ av växelkurssystem i sina modeller. Den mer empiriskt inriktade forskningen har också i stor utsträckning förbisett växelkursernas roll.
Projektets forskningsuppgifter är både kvantitativa och kvalitative. En mer kvantitativ gäller förekomsten och effekten av asymmetriska trender i priser och produktivitet mellan länder. Med asymmetriska trender avses att länder, inom exempelvis ett definierat växelkurssamarbete, utvecklas trendmässigt olikartat. Sådana asymmetriska trender är naturliga effekter av långsiktiga tillväxt- och omvandlingsprocesser. Ett preliminärt resultat visar att hanteringen av dessa inom det europeiska växelkurssamarbetet under 1900-talets tre sista decennier främjade inkomstutjämningen i Europa, medan motsatsen är fallet under perioden med euron. Det finns också historiska skäl att tro att det internationella monetära ramverket påverkar tillväxt och konvergens. Detta sker dels genom de ramar som den monetära regimen sätter för penningpolitiken. Dels påverkar valet av växelkursregim genom att detta val under vissa omständigheter kan inverka på graden av externt omvandlingstryck. För att analysera dessa problem måste projektet använda tidsserier över s k reala effektiva växelkurser (REER) för västeuropeiska länder tillbaka till slutet av 1800-talet. För tiden från 1970 finns sådana för ett antal länder men ett viktigt bidrag från projektet är att konstruera REER för fler länder och för en längre historisk period.
En mer kvalitativ forskningsuppgift gäller den politiska diskursen och doktrinutvecklingen rörande monetära regimer. Ett preliminärt resultat visar att, åtminstone i den politiska diskursen, en pendel svängt mellan olika argument. Ett gäller betydelsen av att hantera obalanserna i handeln mellan länder. Det andra gäller betydelsen av transaktionskostnaderna i det internationella utbytet. I det internationella samarbetet under 1800-talet vägde det senare argumentet tungt, medan balansproblemet var centralt när efterkrigstidens valutasystem, Bretton Woods, skapades. Under 1960-talet kom med utvecklingen av bl a den gemensamma jordbrukspolitiken inom den europeiska gemenskapen åter transaktionskostnadsargument att träda fram som centrala. Under 1970-talet nöttes argumenten mot varandra. Balansproblemet kom dock att förskjutas till bakgrunden med planerna för EMU. Istället blev politiska målsättningar parat med en betoning av transaktionskostnaderna centrala. Nu, två decennier senare, anses åter obalanser i handeln vara ett centralt problem.
Dessa parallella processer av förändringar i det ekonomiska tänkandet rörande monetära regimer och politiska och ekonomiska integrationsprocesser skall i projektets slutfas analyseras i sammanhang med de reala växelkursernas inverkan på ekonomisk tillväxt och konvergens i Europa sedan slutet av 1800-talet.