Att genomföra en beteendeförändringsintervention i kommunen för att förbättra livskvaliteten hos äldre: en pilotstudie

The project aims are to: 1) evaluate the usability, acceptance and effectiveness of a new web-based behavioural change intervention ('Light, activity and sleep in my daily life') intended to improve the quality of life of older adults, and 2) identify perceived enablers and inhibitors to outdoor walking.

Older people may lack knowledge about their changing age-related needs and how light and physical activity during the day can affect sleep. This intervention targets light-related behaviour, outdoor walking and sleep behaviour directed at older adults living independently. This pilot study is essential because it can provide knowledge for further refining the intervention, estimation of likely recruitment rates, and commitment of participants. The project will also indicate whether the intervention can be effective and how different environmental characteristics influence the outcomes.

Projektet i korthet
Projektet ska 1) utvärdera en Internetbaserad beteendeintervention (kursen "Ljus, aktivitet och sömn i min vardag") med målet att förbättra livskvaliteten hos äldre, och 2) identifiera upplevda faktorer som möjliggör och hindrar ökat gående utomhus. 40 äldre personer från fyra städer kommer att delta. Dessutom intervjuas personal från seniorverksamheter och stadsbyggnadskontor i åtta fokusgrupper. Både kvalitativa och kvantitativa metoder används för att utvärdera kursens användbarhet och hälsorelaterade utfallsmått före och direkt efter kursen samt efter 3 och 10 månader. Resultaten kommer att ge svar på om kursen kan genomföras i flera städer, om det finns upplevda hinder för ökat gående som planerare kan ta itu med, och om mer kunskap och beteendeförändring hos äldre kan främja ett aktivt och hälsosamt åldrande med hög livskvalitet.

Bakgrunden till projektet

Det är känt att äldre (≥65 år) tillbringar mycket tid inomhus i hemmet, sover ofta dåligt på natten och ägnar mindre tid åt att vara fysiskt aktiva än yngre vuxna (<65 år). Forskningen visar även på otillräckliga ljusnivåer dagtid för synuppgifter i hemmet hos äldre.

Det är inte ovanligt att åldrande är förknippat med både dygnsrytmstörningar och sömnlöshet. En orsak kan vara minskad ljusexponering bland äldre. Fysisk inaktivitet kan till exempel begränsa deras exponering för dagsljus utomhus. Dessutom kan gråstarr och andra åldersrelaterade förändringar, som en gulnad lins och mindre pupill, minska ljuset som når näthinnan och därigenom signalen till den biologiska klockan. Gående utomhus är en lösning som förutom ökad ljusexponering ger många andra hälsofördelar. Men gående utomhus kan begränsas av både individuella faktorer (motivation och förmåga) och miljöfaktorer (till exempel den sociala miljön, den urbana miljöns utformning, väder, latitud och luftkvalitet).

Medvetenheten om ljusets betydelse för att ställa den biologiska klockan och kunskapen om hur man åstadkommer lämpliga ljusförhållanden i hemmet verkar vara begränsad bland boende i Sverige. Vi har därför utvecklat en Internetbaserad intervention (”Ljus, aktivitet och sömn i min vardag”) för att stödja beteendeförändring och ökad livskvalitet hos äldre, där motivation, förmåga och möjlighet är särskilt viktiga element. Genomförbarhet och användbarhet har utvärderats i en förstudie och nästa steg är denna pilotstudie i fyra städer med uppföljning (Lund, Malmö, Jönköping och Göteborg). Beteendeinterventionen, som ges i form av en Internetkurs med tre till fyra fysiska träffar på en av kommunens mötesplatser för seniorer, bedöms ha stor potential eftersom den är resurseffektiv och kan nå många äldre. Den kan bli ett gott komplement till befintliga serviceinsatser inom kommuner och regioner, samt bidra till att fördröja behovet av mer kostsamma insatser. 

Vad vi vill ta reda på och vad vi hoppas att projektet ska leda till

Projektet ställer följande frågor:

1. Hur användbar, acceptabel och effektiv är beteendeinterventionen och hur kan den tänkas förbättra livskvaliteten?

2. Hur kan redan befintliga servicestrukturer användas för att effektivt genomföra beteendeinterventionen?

3. Varför fortsätter eller slutar vissa äldre att gå regelbundet utomhus?

4. Vilka egenskaper i utemiljön upplevs underlätta eller hindra gående utomhus dagtid, och hur kan framtida stadsbyggnadsbeslut ta hänsyn till dessa erfarenheter?

Resultaten kommer att ge svar på om interventionen upplevs som användbar av de äldre som deltar, om det finns acceptans i flera kommuner för att genomföra den, om det finns upplevda hinder för ökat gående som designer och planerare kan ta itu med, samt om mer kunskap och varaktig beteendeförändring hos äldre kan främja ett aktivt och hälsosamt åldrande med hög livskvalitet.