I projektet, ”Att mäta är (endast) att veta? – en finansrättslig studie över konsumentprisindex normativa effekter på svensk inkomstbeskattning”, vilket genomförs med generös bidrag från stiftelsen TOR/SkatteNytt, problematiserar jag hur de lagtekniska lösningar som vilar på en indexering utifrån olika basbelopp förhåller sig till de centrala normgivningsfrågor som berör riksdagens primära lagområde. Utifrån en närmare inventering av vilka skatter och avgifter som påverkas av KPI, en genomgång av de regler som avgör hur beslutsprocessen går till och en problematisering av vem som fattar de beslut som påverkar nämnda index bidrar studien till att genomlysa de beslutsprocesser som haft en långtgående effekt på den svenska ekonomin under det gångna året. I studien diskuterar jag huruvida denna lagtekniska lösning är lämplig i en ekonomi med stigande priser, givet att den justering som följer av nämnda indexering har upptagit en stor del av budgetutrymmet och riskerar att göra det under överskådlig framtid. I centrum för studien vilar följaktligen frågor om delegation av normgivningsmakt, demokratisk legitimitet, ansvarsutkrävande och parlamentarisk kontroll av de beslutsprocesser som leder fram till en justering av nämnda prisbasbelopp.