Barn, 4-12 år,upplevelser av magnetresonanstomografiundersökningar

De fåtal studier som har fokuserat på barnets perspektiv i samband med magnetresonanstomogragi (MR) visar att cirka 30% av barnen upplever oro. Bidragande faktorer till oro är oftast bristande information, det trånga utrymmet i MR, ljudet i samband med undersökningen, den intravenösa injektionen och behovet av att ligga still. Även ca 30 % av föräldrarna upplever oro när deras barn genomgår MR. Bidragande faktorer till deras oro kan vara den intravenösa injektionen, att barnet inte ligger still och ljudet. Forskning visar, att när föräldrar var oroliga så observerades en ökad oro hosbarnet. Forskning inom området har visat att förberedelser och olika åtgärder i den periradiografiska processen har bidragit till att minska barns oro och gett barnen en ökad förståelse för undersökningen och dessutom har användning av sedering och generell anestesi minskat. Dessa förberedelser och åtgärder har bestått av antingen en aktiv komponent såsom fotobok, tecknad informationsfilm, audiovisuellt system i samband med undersökningen, simulering av en MR-undersökning eller en kombination av flera aktiva komponenter.

Barn lär och förstår en situation på olika sätt beroende på deras ålder och kognitiva utveckling. Därav är det av betydelse att studera, kvalitativt och kvantitativt, barnets upplevelse och förmåga att delta i vården och att
genomgå en MR-undersökning med godtagbar bildkvalitet. Även föräldrars uppfattningar och tillfredsställelse av vården är av vikt att studera, då forskning har visat att föräldrars oro påverkar barnets oro. Genom att studera barns och föräldrars upplevelser kan personcentrerad vård utvecklas och anpassas utifrån barnet och föräldrars behov i samband med MR-undersökning.

Det övergripande syftet är att studera barn i åldern 4–12 år och föräldrars upplevelser i den periradiografiska processen i samband med magnetresonanstomografi (MR). Specifika mål är:
#1: Studera barns, 4–12 år, upplevelse i samband med en MRT-undersökning.
#2: Studera föräldrars uppfattningar av att ha ett barn i åldern 4–12 år som genomgår en MR undersökning.
#3: Studera hur barns, i åldern 4–12 år, självskattade samt observerade oro påverkar bildkvalitet i samband med MR-undersökning.
#4: Studera hur föräldrars självskattade oro och tillfredsställelse av vården påverkas i samband med en MR-undersökning för deras barn i åldern 4–12 år.

Magnetresonanstomografi (MR) har ökat i betydelse och är idag en relativt vanlig undersökning för barn i alla åldrar. Från år 2005 till år 2018 har antalet MR-undersökningar på barn i åldern 0-15 år ökat med 125%. Vid en MR-undersökning ska barnet ligga still i en tunnel inuti kameran, och i samband med bildtagning hörs ett högt dunkande ljud. Undersökningen varier mellan 20–
90 minuter, anses vara smärtfri och är icke-invasiv. MRT:s fördelar jämfört med andra bildgivande diagnostiska metoder är att den ger precis diagnostisk information för vissa sjukdomstillstånd samt att undersökningen genomförs utan joniserande strålning. Tekniken är dock känslig för i samband med datainsamlingen då rörelse kan påverka bildkvalitén och skapa så kallade
rörelseartefakter. Både barn och föräldrar kan uppleva oro och stress i samband med en MR-undersökning, vilket kan öka barnets oförmåga att klara av undersökningen eller att ligga still och i dessa fall behöver barnet få sedering eller generell anestesi. Sedering eller generell anestes innebär för det individuella barnet en risk, ökad oro, fasta i 6 timmar och en längre sjukhusvistelse. För föräldrarna innebär det även en ökad oro samt att de behöver vara frånvarande från arbete en längre tid. För sjukvården innebär det en ökad kostnad på grund av en längre undersökning, sjukhusvistelse för den postoperativa vården och behov av olika specialiserade professioner. Det finns behov att studera och utveckla vården för barn som ska genomgå en MR-undersökning. Projektet kommer
att genomföras vid fyra sjukhus i Sverige. Inklusionskriterier är barn 4–12 år, vakna samt sederade, som ska genomgå en MR-undersökning och deras föräldrar, som talar och förstår svenska. Exklusionskriterier är barn som ska genomgå en akut undersökning och barn som behöver generell anestesi. Urvalet kommer att ske konsekutivt. Barnen kommer få förberedelser och distraktion i samband med undersökningen enligt berörda sjukhus befintliga rutiner. Dessa kan variera beroende på ålder och kognitiv utveckling. Självskattningsinstrument
för oro, frågeformulär och observationer kommer att användas för att samla in studiedata. Dessutom kommer intervjuer med barn och föräldrar att genomföras.