Project Details
Description
Forskningsprojekt (4 år) inom området utbildningsvetenskap finansierat av Vetenskapsrådet (2024-05475).
Popular science description
Rysslands invasion av Ukraina har på ett akut sätt aktualiserat behovet av samhällelig beredskap i händelse av krig. Så sent som i oktober 2022 utsågs Skolverket till beredskapsmyndighet. När svensk skola åter införlivas i
totalförsvaret behövs kunskap om hur barns och ungdomars rättigheter påverkas i kriser och krig, samt hur
deras möjlighet till delaktighet kan tillgodoses. I det här projektet undersöker forskare från universiteten i Lund,
Uppsala och Karlstad hur svensk beredskapspedagogik formades och förändrades under kalla kriget och dess
omedelbara efterföljd, 1945–2000.
Projektet utgår från att historiska undersökningar av 1900-talets krisberedskap kan ge värdefulla insikter om
barns roller i samhällelig krishantering idag. Tidigare forskning har visat att kalla krigets svenska skola
präglades av internationalism och fredsfostran. Att skola och föreningsliv också spelade en viktig roll för
försvarsfostran är i det närmaste helt outforskat. Vi vill fylla denna lucka genom att kartlägga
beredskapspedagogikens utformning och förändring under kalla kriget, och samtidigt undersöka spänningsfältet mellan fredsfostran och militär beredskap.
I projektet frågar vi oss vilka forum inom skolväsendet som aktualiserades för försvarsfrågor och vilka roller
som identifierades för samhällets yngsta i händelse av krig. Vi undersöker också vilka band som knöts mellan
skola och civilsamhälle i detta syfte. Projektet organiseras i två delstudier som undersöker beredskapspedagogik
inom svensk skola respektive föreningsliv, med särskilt fokus på interaktion mellan dessa två arenor. I dessa
delstudier kommer vi lägga särskild tonvikt vid hur barns roller i totalförsvaret förändrades över tid, hur dessa
roller påverkades av förställningar om ålder och genus, samt hur barns behov av skydd vägdes mot de unga
som en potentiell resurs att mobilisera i kristid.
totalförsvaret behövs kunskap om hur barns och ungdomars rättigheter påverkas i kriser och krig, samt hur
deras möjlighet till delaktighet kan tillgodoses. I det här projektet undersöker forskare från universiteten i Lund,
Uppsala och Karlstad hur svensk beredskapspedagogik formades och förändrades under kalla kriget och dess
omedelbara efterföljd, 1945–2000.
Projektet utgår från att historiska undersökningar av 1900-talets krisberedskap kan ge värdefulla insikter om
barns roller i samhällelig krishantering idag. Tidigare forskning har visat att kalla krigets svenska skola
präglades av internationalism och fredsfostran. Att skola och föreningsliv också spelade en viktig roll för
försvarsfostran är i det närmaste helt outforskat. Vi vill fylla denna lucka genom att kartlägga
beredskapspedagogikens utformning och förändring under kalla kriget, och samtidigt undersöka spänningsfältet mellan fredsfostran och militär beredskap.
I projektet frågar vi oss vilka forum inom skolväsendet som aktualiserades för försvarsfrågor och vilka roller
som identifierades för samhällets yngsta i händelse av krig. Vi undersöker också vilka band som knöts mellan
skola och civilsamhälle i detta syfte. Projektet organiseras i två delstudier som undersöker beredskapspedagogik
inom svensk skola respektive föreningsliv, med särskilt fokus på interaktion mellan dessa två arenor. I dessa
delstudier kommer vi lägga särskild tonvikt vid hur barns roller i totalförsvaret förändrades över tid, hur dessa
roller påverkades av förställningar om ålder och genus, samt hur barns behov av skydd vägdes mot de unga
som en potentiell resurs att mobilisera i kristid.
| Short title | Barn i beredskap |
|---|---|
| Status | Active |
| Effective start/end date | 2025/01/01 → 2028/12/31 |
UN Sustainable Development Goals
In 2015, UN member states agreed to 17 global Sustainable Development Goals (SDGs) to end poverty, protect the planet and ensure prosperity for all. This project contributes towards the following SDG(s):
