Beyond the banned neonicotinoids: The implications of other common pesticides for bumblebee behavior, reproduction and the delivery of important pollination services

Tre av fyra grödor pollineras av insekter. Kraftiga minskningar av pollinerare kan därför få allvarliga negativa konsekvenser för vår matproduktion, men paradoxalt nog är just jordbrukets utveckling det största hotet mot pollinerarna. En av farorna är det utbredda användandet av bekämpningsmedel, varav neonikotinoider utgör de mest omtalade aktiva ämnena. Ämnens giftighet har tidigare fastställts genom att man undersökt hur stora doser organismer kan utsättas för innan de dör. Med denna metod riskerar man att missa nyanser, så som att även om ämnet inte är direkt dödligt, kan det ändå kan få allvarliga och långtgående effekter genom att störa pollinerarnas naturliga beteenden.Neonikotinoider är kolinerga bekämpningsmedel, och påverkar därför acetylkolinreceptorer i biets hjärna. Därigenom kan de förändra hur hjärnan styr olika beteenden, så att biet blir sämre på att samla mat och hitta hem, eller väljer att samla mat ifrån andra växter än vad de annars hade gjort. För att skydda bina (d.v.s. honungsbin, humlor och solitärbin), har Europakommissionen tillfälligt begränsat användandet av tre neonikotinoider och det är sannolikt att dessa tre kommer att förbjudas helt i frilandsodlingar. En annan neonikotinoid (acetamiprid), som delvis har ersatt användningen av de tre som begränsats, fick nyligen förnyat godkännande till år 2033. Andra exempel på kolinerga bekämpningsmedel är spinosad, ett insektbekämpningsmedel som får användas i ekologiska odlingar, och glyfosat, som är det vanligaste aktiva ämnet i bekämpningsmedel mot ogräs. Ett fåtal studier har visat att spinosad och glyfosat eventuellt kan ha liknande effekter på bin som neonikotinoiderna, men då de har studerats i betydligt mindre omfattning är det idag omöjligt att dra några avgörande slutsatser gällande detta.I detta framåtsiktande projekt planerar jag att undersöka hur kolinerga bekämpningsmedel påverkar humlors blombesöksbeteende, så som blomval, förmåga att hitta mat och hitta hem, samt om de kolinerga bekämpningsmedlen har negativ inverkan på humlornas kolonitillväxt, sexuella förökning (d.v.s. produktion av nya hanar och drottningar) och kolonilivslängd. Om blomvalet förändras efter exponering för de kolinerga ämnena, vilket tidigare studier indikerar, kommer jag att detaljstudera detta för att se om det är humlornas syn- (färg och form) eller doftsinne (lukt) som styr det förändrade valet. Då ett förändrat beteende och blomval kan påverka pollineringen av odlade grödor, kommer jag även att studera sekundära effekter på grödors frösättning.