Blood: good and evil - ASG, Pufendorf IAS

Advanced study Group (ASG) at the Pufendorf Institute for Advanced Studies

Blod är en fundamental del av mänskligt liv och så pass grundläggande att det har likställts med livet självt. När det kommer till kulturellt värde har blod dock en komplex och motsägelsefull betydelse. Medan blod för det mesta är förknippat med positiva aspekter som en symbol för livet och starka band människor emellan så har det också förknippats med ondska och fara. Som exempel som representerar blod ofta brott, krig och fara i konst, litteratur och film. I många religioner kan blod representera orenhet vilket genljuder i både inom medicin och samhället i stort att blod förknippas som en bärare av farliga sjukdomar. Bloddonatorer är ofta i högt eftersökta för livsbevarande medicinska ingrepp – men vissa donatorer blod betraktas som farligt och accepteras inte som donation. Blod i sig kan innehålla medicinska egenskaper och ämnen som för vissa och under vissa omständigheter kan orsaka allvarlig fysiska skada. På så sätt är betydelse och användning av blod varken självklart eller stabilt i olika kulturella och historiska områden.

Blod är det forskningsämnet i många olika discipliner: medicin, fysiologi, konst, sociologi, historia, socialantropologi, religion samt media och kommunikationsstudier bara för att nämna ett antal. Blod har också en tendens att flytta sig från olika akademiska domäner och kräver därför större spelrum för att kunna analyseras och förstås. Traditionellt sett så finns det dock mycket liten eller ingen tvärdisciplinär interaktion mellan akademiker med olika bakgrund – särskilt mellan de så kallade ”hårda” och ”mjuka” vetenskaperna – i analysen av de goda och onda aspekterna av blod, dess kulturella, sociala och medicinska värde i samhället.

Gruppen har som syfte att skapa ett tvärvetenskaplig forum av interaktion och analys av de positiva och negativa aspekterna som blod har kulturellt, socialt och medicinskt i vårt samhälle. Med forskare från såväl samhällsvetenskap och humaniora som naturvetenskap och medicin granskar vi myter och metaforer, seder och bruk runt blod i forskning, medicin, samhälle och kultur. Utgångspunkten är inte bara en rent medicinsk eller kulturell synvinkel utan just skärningspunkten där dessa möts. Detta kommer att ge en djupare insikt i blod inom såväl media och populärkultur som politik, forskning och medicin. Vi hoppas komma till djupare förståelse om både lekmans och experters syn på blod och släktskap samt blodgivning och sjukdomar kopplade till blodbrist eller förorening.