Challenging the domestic. Gender division of labour and economic change studied through 19th century crofters’ households

This project aims to a deepened understanding of how gender have structured economic development. This will be done through studying rural households’ labour organization during the 19th century by using contracts, lists of work, and printed handbooks.

Gender division of labour is important in three ways that will be investigated in this project: the knowledge of what kind of work men and women did historically need to be enhanced; gender division of labour in households is part of power relations with far-reaching consequences for gender equality in society at large; and gender division of labour is part of the macro-level economic change of industrialization.

Crofters were a rural group that had access to land, but paid rent through obligatory day labouring for the landowner. Crofters’ households were also part of other gendered labour relations: extra day labouring, production for the market, and through the employment of servants. As such, crofters’ households make an ideal study object to understand how the economic structure and gender division of labour affected each other.

Through a comparison of the gender division and organization of labour in crofters’ households between the manorial economy of southern Sweden (Skåne) and the proto-industrial economy of western Sweden (Sjuhärad area), this study will contribute to the question of how gender division of labour and structure of the economy were connected during the thorough transformation towards industrialization.

Detta projekt syftar till att fördjupa förståelsen av hur genusarbetsdelning har påverkat ekonomisk utveckling. Det görs genom att studera arbetsorganisation i torparhushåll under 1800-talet. Materialet som används består av torparkontrakt, listor över utfört arbete och tryckta handböcker och utredningar. Resultaten kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter, men kommer också att spridas utomakademiskt i dialog med historiskt intresserade ideella krafter. Det finns ett stort intresse för torp och torparsystemet bland till exempel släktforskare, men det finns få akademiska studier som undersöker torparhushållens arbetsorganisation och dess genusrelationer.

Genusarbetsdelning är viktigt på tre sätt som kommer att studeras i detta projekt. För det första behöver kunskapen öka om vilken typ av arbete som män och kvinnor faktiskt utförde historiskt. För det andra är genusarbetsdelningen i hushåll och på arbetsmarknaden del av maktrelationer som får långtgående konsekvenser för jämställdhet i samhället i stort, också idag. Den svenska arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad, och genom historiska studier kan kunskapen öka om vilka mekanismer som påverkar detta. För det tredje var genusarbetsdelning en del av industrialiseringens övergripande förändringar. Utan en förståelse för hur genusarbetsdelning påverkar ekonomisk förändring blir den historiska kunskapen bristfällig.

Torpare var vanligen fattigare än bönder som själva ägde eller arrenderade sin jord. Systemet med torpare innebar att jorden ägdes av en jordägare, som byggde ett torp på sin mark. Till torpet hörde en del jord som torparen kunde använda för eget bruk, men det var mindre jord än vad som krävdes för att försörja en familj. I kontraktet mellan torparen och jordägaren specificerades de arbetsskyldigheter som torparen hade, samt vilken övrig betalning som skulle ges. Utöver de dagsverken som torparen levererade åt jordägaren, ingick torparen också i andra arbetsrelationer. De gjorde extra dagsverken mot betalning, tillverkade produkter för försäljning på marknaden och ingick i den lokala arbetsmarknaden genom att anställa tjänstefolk. Dessa olika arbetsrelationer reglerades på olika sätt för män och kvinnor, och kan också sägas ingå i olika ekonomiska system. För att förstå den ekonomiska utvecklingen under 1800-talet är det viktigt att förstå hur olika typer av arbetsrelationer samverkade, samt hur dessa påverkade och påverkades av genusrelationer. Därmed utgör torparhushållens arbetsorganisation ett idealt studieobjekt för att förstå hur ekonomisk struktur och genusarbetsdelning påverkade varandra.

För att förstå sambandet mellan genusarbetsdelning, arbetsorganisation och ekonomisk förändring genomförs studien som en jämförelse mellan två olika svenska regioner. I den skånska godsekonomin ägdes mycket av jorden av stora godsägare, och produktionen var inriktad på jordbruk. I Sjuhäradsbygden var gårdarna mindre och den sociala strukturen mer sammanpressad, och produktionen var också inriktad på hantverk och småskalig tillverkning för försäljning. Detta brukar kallas protoindustri och anses i forskningen utgöra ett viktigt förstadium till den industriella omvandlingen. Genom att jämföra torparhushållens arbetsorganisation ur ett genusperspektiv i dessa två regioner, kommer studiens resultat att bidra till att besvara frågan om hur genusarbetsdelning och ekonomisk struktur påverkade varandra under den genomgripande förändringen mot industrialisering. Detta projekt studerar en specifik grupps arbetsrelationer inom olika delar av ekonomin: självförsörjning, tvingande arbete och arbete för marknaden. På så sätt kan också typiskt kvinnliga sysslor som utfördes i hemmet analyseras utifrån dess värdeskapande funktion.