Collecting glory : Early modern Swedish medals as gifts and objects for collections

Min studie ämnar undersöka medaljer som beställdes av det svenska kungahuset från mitten av 1500-talet till instiftandet av Kungliga Vitterhetsakademin 1753. Frågeställningar kretsar bland annat kring föremålens bruk; varför donerar kungligheter medaljer (tex. visuella budskap) och till vilka tillfällen sker detta? Givetvis undrar man då också vem mottagarna var och vad som hände med medaljerna efter att de delades ut. En annan aspekt är hur samtiden resonerade kring medaljer. I det större avser avhandlingen att illustrera medaljkonstens betydelse och möjligheter under tidigmodern tid.

Förutom numismatik och emblematik rör mina forskningsintressen kulturtransfer, konstsamlande och visuell kommunikation under tidigmodern tid.

Pengar kan inte köpa dig vänner … Men medaljer kan?

Under tidigmodern tid använde sig kungahusen ofta av medaljer istället för pengar för att snärja både vänner och fiender. Var man född med blått blod och skulle visa att man var förnäm, så var den ideala gåvan en medalj. Visserligen liknade medaljer mynt och bestod likaså av två sidor och samma material som dåtidens pengar, men till skillnad från mynten var de inte betalmedel utan små konstföremål. På så sätt var det mycket finare att skänka bort en medalj än mynt; för pengar kunde vem som helst ge bort.
Bara de förnämsta kungafamiljerna och adelssläkten hade möjlighet att låta prägla eller gjuta medaljer över sig själva som de sedan kunde skänka bort och så gjorde även det svenska kungahuset. Genom en sådan furstlig gåva kunde man kanske också förvänta sig en motprestation, ett politiskt löfte eller möjligtvis också en medalj?
Denna studie över de svenska medaljerna kommer att bjuda på en historisk resa från Gustav Vasas dagar till Gustav III:s ödesdigra besök på operan.
Men vad vet man om dessa underliga föremål och vad var de till för? På sätt och vis kan man kalla medaljerna för dåtida furstehusens sociala media. Stundade det för bröllop, dop eller hade kungen vunnit en stor seger, var det dags för att prägla en medalj som visade hur lyckad händelsen var. Medaljens ena sida visade för det mesta vem som hade kostat på klenoden eller utfört stordådet och frånsidan avbildade händelsen själv eller en metafor av densamma. Därigenom kunde personen som hade fått medaljen komma ihåg denna stora dag och om man inte hade möjlighet att vara med kunde man genom medaljen få en uppfattning om spektaklet.
Men nu undrar man vad som hände med dyrgriparna efter att de hade bytt ägare. Skänktes de vidare, smälte man ned dem eller sålde man dem till och med? Det är kruxet som det gäller att komma åt.
Vad man däremot kan vara säker på är att medaljer var populära föremål att samla på. Dåtida inventarielistor och auktionskataloger berättar hur föremålen spreds mellan de olika kungahusen och över hela Europa. En världsvan person förväntades således att inte bara samla på måleri, litteratur, kuriosa föremål utan just även på mynt och medaljer. Dels för att visa att man hade råd med ett sådant tidsfördriv och dels för att ge intrycket att man var mer påläst än alla andra. I de flesta furstliga biblioteken i Europa ingick en mynt- och medaljsamling som skulle visas upp när finbesök hälsade på. Kanske fanns det en svensk medalj bland de andra?
Även vetenskapen fångade upp denna strömning och en hel uppsjö av ny litteratur uppstod kring mynt- och medaljsamlandet. Skrifterna skulle lära hur man på bästa möjliga sätt skulle ta sig an denna hobby och utveckla den. Att samla medaljer var emellertid också ett nöje som inte var bundet till ett kön, utan ansågs vara en lagom förströelse för de fina damerna. Genom föremålen lärde de sig vem som var ”who’s who” i historien samt att man kunde titta på det senaste modet och mycket annat.
På så vis kan en samling berätta en hel del om individen som ägde den. Vad var det för föremål, hur ordnade man dem och finns det en röd tråd i samlingen? Medaljerna kopplar ihop både tid och rum när de byttes, skänktes och såldes fram och tillbaka genom hela Europa. Att ta en närmare titt på de svenska medaljerna kommer att ge oss en inblick både offentliga och privata miljöer som tidigare inte har skådats.