Contours of the Man of Science - Identity making and boundary work of the "vetenskapsman" during the first half of the 19th century

In my research I seek to understand how the "vetenskapsman" (in english: scientist, or in german wissenschaftler) came to become a recognized and known public figure in Sweden, during the first half of the 19th century. At the beginning of the century the word were almost never used to characterize someone. A few decades later papers often wrote about "vetenskapsmän" (men of science), statues were raised to celebrate them and conflicts arose on the nature of "true" and "false" men of science. In contrast to the english example with William Whewell coining the concept "scientist", "vetenskapsman" does not seem to have a explicit originator.

I take inspiration from different fields of research, for example history of science, sociology of science, gender history and media history.

I mitt avhandlingsprojekt undersöker jag hur vetenskapsmannen uppstod i Sverige under 1800-talets första hälft. Generellt brukar vetenskapliga nyckelpersoner genom historien som Galilei, Newton och Linné benämnas "vetenskapsmän". Själva ordet vetenskapsman är dock yngre än dessa. Ordet "vetenskapsman" upptogs i svenskt lexikon för första gången 1853 men var i bruk några decennier innan dess.

Genom att studera olika sorters källmaterial som ex hyllningstal, en statyinvigning och infekterade tjänstetillsättningar vid universiteten, spårar jag hur vetenskapsmannen kom att utvecklas till en identitet. Några av de frågor jag intresserar mig för är, vad krävdes för att betraktas som vetenskapsman under 1800-talets första hälft? Vilka var de grupper som gav erkännande? Vilka förväntningar ställde samtiden på vetenskapsmannen i allmänhet och specifika vetenskapsmän i synnerhet?