CoolGeoHeat II INTERREG-ÖKS

Lund University, through the divisions of Building Services and Building Physics, is participating in the INTERREG-ÖKS project COOLGEOHEAT II, ​​which started in April 2024 and will run for three years. COOLGEOHEAT II is a continuation of the previous, two-year project COOLGEOHEAT that ended in autumn 2022.

The aim of COOLGEOHEAT II is to increase the production of renewable energy from the ground for the collective heating and cooling supply in the green cities and rural areas of the future. The technology used in the project is thermal networks, so-called 5th generation district heating and cooling (5GDHC), also called Termonet. Thermal networks connect individual household heat pumps to a common network of uninsulated pipes and energy sources, and where the ground acts as a thermal battery. When energy sources are shared and heat can be stored in the ground, the cost per household is reduced compared to individual supply options, which benefits society, the consumer and the network owner. However, the implementation of Termonet still faces challenges, including national boundaries and regulations, and a lack of guidelines for dimensioning and design to ensure comfort and security of supply taking into account the varying heating and cooling needs.

The project partners are public and private actors, as well as research institutions in Sweden and Denmark, with expertise in the energy industry. We also participated in COOLGEOHEAT.

Syftet med COOLGEOHEAT II är att öka produktionen av förnybar energi från marken till den kollektiva värme- och kyltillförseln i framtidens gröna städer och landsbygdsområden. Teknologin som används i projektet är termiska nät, så kallade 5:e generationens fjärrvärme och fjärrkyla (5GDHC), även kallat Termonet. Termiska nät kopplar samman enskilda hushålls värmepumpar till ett gemensamt nätverk av oisolerade rör och energikällor, och där marken fungerar som ett termiskt batteri. När energikällorna delas och värme kan lagras i marken minskar kostnaden per hushåll jämfört med individuella försörjningsalternativ, vilket såväl samhället som konsumenten och nätverksägaren tjänar på. Implementering av Termonet stöter dock fortfarande på utmaningar, bland annat genom nationella gränsdragningar och regler, och en brist på riktlinjer för dimensionering och utformning för att säkra komfort och leveranssäkerhet med hänsyn till det varierande värme- och kylbehovet.