Detta ASG är mångfacetterat och interdisciplinärt. Gruppens arbete tar avstamp i alarmerande media- och forskningsrapporter om kris förorsakade av orkaner och översvämningar, politisk instabilitet och oförsägbarhet, civila olycksfall och dödsoffer, krig och konflikt, migration och flyktingströmmar, fattigdom och sjukdom. Sådana skeenden, diskurser, bilder och praktiker väver samman vår värld och upprätthålls bl.a. av globala mediala berättelser om kris världen över. Emellertid är kriser inte abstrakta företeelser utan en konkret del av många människors vardag. Materiella och upplevda kriser skapar social oro, förstörelse och mänskligt lidande världen över och påverkar världens sociopolitiska landskap samt den individuella människans säkerhet- och frihet.
Dessutom är inte kriser könsneutrala utan påverkar män, kvinnor och andra könsidentiteter i olika grad. Kön, maskulinitet, makt och socioekonomiska privilegier är kritiska analytiska faktorer som bör beaktas när vi studerar kris. Beaktandet av sådana faktorer möjliggör även kritiska studier av krisens konsekvenser och lösningar.
Detta ASG ställer en rad kritiska frågor kring kris; hur påverkar kris säkerhet, utsatthet, rättigheter, individers och gruppers sociala rättvisa i olika kontexter? Brådskande krav på politiskt agerade, etiska uppmaningar till att finna mer inkluderande och effektiva sätt att motverka kris, medling och återställandet av viktiga samhällsfunktioner kräver forskning kring kris ur ett interdisciplinärt perspektiv. ASG:n grundar sig på interdisciplinär och multidisciplinär forskning om krisbegreppet, sambandet mellan olika typer av kris, och könsdynamiken som ligger till grund för krisen i fråga.
Fyra relaterade teman är särskilt viktiga i detta hänseende:
• Klimatförändringar • Konflikt
• Migration
•
Global Hälsa
Dessa transnationella utmaningar samexisterar och påverkar varandra i såväl spatiala som temporala dimensioner. De flesta kriser uppkommer genom en abrupt händelse såsom en naturkatastrof eller en plötslig konflikt för att sedan kunde anta en mer bestående karaktär. Krisen blir således kronisk snarare än övergående vilket har långtgående effekter på de människor som drabbas av krisen. Det påverkar även eventuella tankar, synsätt, förhoppningar om lösningar på krisen i fråga samt utsikterna för individuellt och kollektivt aktörskap i krissituationer.
ASG:n frågar sig; hur kan vi kritisk analysera, förstå och bemöta olika typer av kriser i samhället?