De stridbara svenskarna. Konfliktrepertoarer och demokratisering i Sverige, 1820–1939

Syftet med projektet är att fördjupa förståelsen av Sveriges demokratisering genom att undersöka förändringar av det politiska bruket av det offentliga rummet 1820 till 1939. Utgångspunkt för projektet är att offentliga möten
i Sverige år 1820 var förbjudna, och kunde mötas med militärt våld. Men år 1939 var offentliga möten inte bara var tillåtna, utan många människor i Sverige hade då hade kunskap om och tillgång till det offentliga rummet för att göra politik. Hur denna process gick till, när de stora förändringar kom, om det fanns geografiska skillnader, och vilka grupper som var innovatörer, är inte känt. Det är det vi vill undersöka.

Vårt projekt tar hjälp av digitala metoder (en “AI”) för att leta igenom Kungliga bibliotekets digitaliserade dagstidningar efter olika typer av offentliga möten, allt från upplopp till folkmöten till demonstrationståg. Vi vill på det sättet komma åt förändring, hur och när det vi kallar för en konfliktrepertoar antog en demokratisk och modern form i Sverige. Vi kommer att kunna se saker som folkmötets uppgång och nedgång i tid, valmötets roll (eller icke-roll) i det politiska livet och hur demonstrationståget gick från udda fågel till självklarhet.
Projektet är viktigt av två anledningar. För det första kommer det att fördjupa vår förståelse för hur vanliga människor gjort politik och hur detta förändrats, och därigenom kommer vi bidra med kunskap om Sveriges demokratisering. För det andra kommer projektet att använda digitala källor, metoder och teknologier på ett banbrytande, nytt sätt.

Den nya kunskap projektet skapar är betydelsefullt dels för att den kan fördjupa dagens diskussioner och samtal om vår demokrati, dels för att den testar och utvecklar sätt att använda digitala metoder och teknik som kan inspirera även andra historiker. Projektet kommer också att mynna ut i en databas som kommer att göras allmänt tillgänglig.