Den gröna rikedomen – agrara resurser och konsumtion i järnålderns Uppåkra

Projektet Den gröna rikedomen syftar till att undersöka hur en storskalig matkonsumtion på en tätbefolkad förhistorisk boplats kan ha påverkat försörjningen och den lokala spannmålsodlingens inriktning med Uppåkra och boplatser i dess omland som utgångspunkt. Konsumtionen har till viss del styrts av tillgången på produkter i lokalområdet, men genom kulturella och statusmarkerande betydelse, kan konsumtionen också ha påverkat och styrt jordbrukets inriktning. Likaså har konsumtionen varit avgörande för efterfrågan på importerade livsmedel eller matvaror och för balansen mellan självhushåll och specialisering. Genom vidsträckta kontakter kan konsumtionen influerat valet av grödor, men kan också haft verkan på införsel av råvaror för matberedning.

I projektet ingår isotopanalyser av strontium (87Sr/86Sr), kol (δ13C) och kväve (δ15N) på ett urval av växtmakrofossila från studieområdet. Analysmetoderna syftar till att undersöka proveniens av forna sädeskorn och om en lokal variation av odlingsförhållanden finns i växtmaterialet. Analysmetoderna ger redskap för att studera den agrara försörjningen i det förhistoriska samhället och tillför ett kunskapsbyggande inom arkeologisk forskning för att undersöka till vilken omfattning agrara produkter, som t.ex. spannmål, ingått i handel eller varuutbyte. Studien väntas påbörja en diskussion om hur hushållsnära matresurser på förhistoriska boplatsers organiserades för att möta konsumtionen och efterfrågan av vegetabiliska råvaror.

Projektet Den gröna rikedomen syftar till att undersöka hur en storskalig matkonsumtion på en tätbefolkad förhistorisk boplats kan ha påverkat försörjningen och den lokala spannmålsodlingens inriktning med Uppåkra och boplatser i dess omland som utgångspunkt. Konsumtionen har till viss del styrts av tillgången på produkter i lokalområdet, men genom kulturella och statusmarkerande betydelse, kan konsumtionen också ha påverkat och styrt jordbrukets inriktning. Likaså har konsumtionen varit avgörande för efterfrågan på importerade livsmedel eller matvaror och för balansen mellan självhushåll och specialisering. Genom vidsträckta kontakter kan konsumtionen influerat valet av grödor, men kan också haft verkan på införsel av råvaror för matberedning.

I projektet ingår isotopanalyser av strontium (87Sr/86Sr), kol (δ13C) och kväve (δ15N) på ett urval av växtmakrofossila från studieområdet. Analysmetoderna syftar till att undersöka proveniens av forna sädeskorn och om en lokal variation av odlingsförhållanden finns i växtmaterialet. Analysmetoderna ger redskap för att studera den agrara försörjningen i det förhistoriska samhället och tillför ett kunskapsbyggande inom arkeologisk forskning för att undersöka till vilken omfattning agrara produkter, som t.ex. spannmål, ingått i handel eller varuutbyte. Studien väntas påbörja en diskussion om hur hushållsnära maktresurser på förhistoriska boplatsers organiserades för att möta konsumtionen och efterfrågan av vegetabiliska råvaror.