Ekosociala stadsdelar: Redskap för hållbar konsumtion och inkluderande klimatomställning

Projektet "Ekosociala stadsdelar: Redskap för hållbar konsumtion och inkluderande klimatomställning" syftar till
att utveckla metoder och konkreta verktyg för att integrera ekologisk och social hållbarhet i stadsdelsutvecklingen
i Lund. Genom att fokusera på hushållens konsumtionsbaserade utsläpp vill projektet utforska innovativa metoder
och verktyg för att minska koldioxidutsläppen med bibehållen eller förbättrad livskvalitet och jämlikhet. Detta
uppnås genom att skapa ekosociala konsumtionsprofiler för olika stadsdelar och genomföra medborgardialoger,
så kallade stadsdelslabb, där invånare bidrar med förankrade förslag på åtgärder. Projektet kommer att utveckla
en integrerad strategi för minskade klimatutsläpp, baserad på socioekonomiska förutsättningar och invånarnas
behov. Dessutom kommer forskare att utvärdera och analysera metoderna för att säkerställa att de är effektiva
och rättvisa. Projektets resultat kommer att integreras i Lunds kommuns klimatfärdplan och stadsdelsprogram,
vilket gör dem direkt tillämpliga i kommunens fortsatta omställningsarbete. Med Lunds kommun som
projektledare och samarbetspartners från akademi och civilsamhälle, förväntas projektet bidra till Lunds mål att
halvera konsumtionsbaserade utsläpp till 2030.

Klimatförändringar och social rättvisa är två huvudutmaningar för kommuner. När miljö- och klimatkriserna
förvärras blir behovet av att sammanlänka ekologisk och social hållbarhet alltmer centralt för kommunernas
omställning. Genom att arbeta systematiskt och samordnat med att integrera ekologisk och social hållbarhet kan
kommunen spela en avgörande roll i att minimera risker och öka synergier. I förstudien Kapacitetsbyggande för
ekosocial integration (Diarienr. 2022-02440) har Lunds kommun tillsammans med Lunds universitet (LU)
undersökt förutsättningarna för att integrera ekologisk och social hållbarhet i omställningsarbetet. Förstudien
visade på vikten av samarbete mellan olika förvaltningar för att överbrygga stuprör och av samverkan med
aktörer utanför organisationen. Särskilt lyftes fram behovet att utforska nya vägar för involvering av medborgare
som vanligtvis inte deltar i beslut och samtal om klimatomställningen.
Ett centralt område för ekosocial integration är hushållens konsumtionsbaserade utsläpp, eftersom konsumtion är
starkt kopplat till både livsvillkor och livskvalitet, med stora skillnader i utsläpp mellan olika socioekonomiska
grupper. Åtgärder för att minska konsumtionen kan förbättra livsvillkoren, men riskerar också att ha negativa
följder, såsom ökade kostnader eller minskad tillgänglighet om de inte utformas på ett inkluderande sätt. Arbetet
med att adressera konsumtionsbaserade utsläpp är nära förknippat med stadsdelsutveckling eftersom det är i
relation till närområdet som kommunen kan påverka och stödja hushållen att minska sina utsläpp och samtidigt
förbättra vardagen och öka sin livskvalitet.
Syftet med projektet Ekosociala stadsdelar: Redskap för hållbar konsumtion och inkluderande klimatomställning
är att vidareutveckla lärdomar från förstudien Kapacitetsbyggande för ekosocial integration (Diarienr. 2022-
02440) och det pågående arbetet med ekosocial integration i Lunds kommun genom att utforska nya ekosociala
arbetssätt, metoder och konkreta verktyg för minskade konsumtionsbaserade klimatutsläpp, ökad delaktighet och
jämlika livsvillkor i en stadsdelskontext. Projektet huvudsakliga leveranser är:
Ekosociala konsumtionsprofiler för Lunds stadsdelar. Dessa presenteras som faktablad och visar på behov
av minskning av konsumtionsbaserade utsläpp i relation till stadsdelens socioekonomiska och
demografiska profil.
Genomförande av medborgardialog med boende i en stadsdel i Lund (stadsdelslabb) för att ta fram förslag
på ekosociala åtgärder som minskar konsumtionsbaserade utsläpp och ökar eller bibehåller livskvalitet för
invånare.
En integrerad strategi för minskade konsumtionsbaserade utsläpp för implementering genom Lunds
stadsdelsprogram och klimatfärdplaner, med input från konsumtionsprofilerna och stadsdelslabbets
åtgärdsförslag.
Utvärdering och analys av metoder och verktyg för platsbaserade ekosociala angreppssätt som
presenteras i form av 2 vetenskapliga artiklar.
1-2 populärvetenskapliga rapporter eller briefs om ekosociala konsumtionsprofiler och stadsdelslabb.
Avslutande spridningsseminarium med forskare, andra städer och intresserade medborgare som målgrupp.
I projektet ingår fyra partners från offentlig sektor, akademi och civilsamhälle. Lunds kommun är projektledare
och tillsätter en projektgrupp med medverkan från flera olika förvaltningar i kommunorganisationen. LU deltar
genom forskare med expertis inom sociala effekter av klimat- och miljöåtgärder och klimatomställning, och har
ansvar för den vetenskapliga utvärderingen av projektet. SEI deltar genom forskare med expertis inom
konsumtionsbaserade utsläpp och bidrar genom att vidareutveckla verktyget Konsumtionskompassen för att ta
fram ekosociala konsumtionsprofiler som också tar hänsyn till socioekonomiska förutsättningar. Digidem Lab
(DDL) medverkar i projektet genom den ideella föreningen Democracy Upgraded (DU) (för att uppfylla kravet om
separerad redovisning) med expertis inom medborgardialoger och processledning och ansvarar tillsammans med
LU för genomförandet av stadsdelslabb om ekosociala åtgärder som kan minska konsumtionsbaserade utsläpp
med ökad eller bibehållen livskvalitet.
Projektet är nära knutet till Lunds kommuns pågående arbete med att ta fram en klimatfärdplan och
stadsdelsprogram för de olika stadsdelarna. På så sätt kommer projektets resultat att vara av direkt relevans för
kommunens omställningsarbete och för Lunds kommuns mål att halvera hushållens konsumtionsbaserade utsläpp
per invånare till 2030.