En kritisk granskning av evolutionär pedagogiks grundläggande antaganden och pedagogiska konsekvenser

Sverige genomgår för närvarande en genomgripande förändring av skolsystemet och startar snart en ny lärarutbildning. En av många förutsättningar för att reformarbetet ska lyckas är att det bygger på vetenskapligt grundade antaganden om lärande och undervisning.

Under de senaste decennierna har en så kallade konstruktivistisk pedagogik legat till grund för skolans utformning. Den är baserad på idéer och teorier att barn är naturligt motiverade att lära sig t.ex. matematik och fysik på egen hand. Självständigt och individuellt arbete har därför uppmuntrats och lärarens roll har varit förhållandevis begränsad.

På senare år har detta synsätt utmanats av den evolutionära pedagogiken, som hävdar att barn föds med en naturlig biologisk förmåga att lära sig språk, enkel fysik och matematik och biologi, men inte andra och mer komplicerade ämnen. Uppgiften för pedagoger är därför att hitta sätt att knyta samman den tidiga naturliga inlärningen med den typ av inlärning som krävs i skolan.

Syftet med det här projektet är att kritiskt granska den biologiskt inriktade pedagogikens grundläggande antaganden och konsekvenser genom att kontrastera den med teorier som betonar att all inlärning förutsätter kulturella och sociala faktorer utöver de nödvändig biologiska.