Project Details
Description
Bukaorta aneurysm (AAA) är den vanligaste typ av aneurysm och defineras som en fokal dilatation av aorta till ≥ 3.0 cm,. Incidensen av sjukdomen ökar med ålder och förekomst är stark förknippat till kön, med cirka fem gånger så många män som kvinnor som får sjukdomen. Degeneration av aorta väggen är den främsta mekanismen, medan rökning och hypertoni är två av de viktigaste riskfaktorer. Sjukdomens incidens överlag har ökat över de sista decennierna av 1900-talet men de senaste rapporter visar att prevalensen har sjunkit de senaste åren troligen som konsekvens av den minskande rökning.
Ruptur är den största risken med sjukdomen och den ökar med ökande AAA diameter. Av denna anledningen har man sett en vinst med AAA operation i förebyggande syftet när diameter ≥ 55 mm.
Det finns två huvudsakliga kirurgiska metoder för behandling av denna sjukdomen. Den äldre metoden som användes sedan 50-talet, är öppet reparation. Metoden går ut på, i korthet, att man gör en mittlinje snitt i buken, sätter klammar och ersätter AAA med ett syntetisk graft (Dacron™ eller PTFE™).Sedan början av 90-talet har en mindre invasivt metod utvecklats – Endovaskulär Aneurysm Reparation (EVAR). Kortfattat så görs en liten öppning i ljumsken, via arteria femoralis communis, där en stentgraft förs in för att fällas ut inne i aorta, med senare förlänggning till båda a. Iliaca communis. Detta utesluter aneurysmet från cirkulationen och därigenom minskar risken för aneurysm expansion och ruptur. Dessa två metoder har jämförts i stora, randomiserade kontrollerade studier. Öppen operationen har en relativ hög (ca 3.0 %) perioperativ mortalitet jämfört med EVAR (ca 0.5 %). EVAR ger lägre overall mortalitet upp till 3 år post-operativt jämfört med öppen reparation. Dock så behöver EVAR flera re-interventioner post-operativt i jämförelse till öppen reparation för att upprätthålla stabila förhållande. Detta är mest pga. endoläckage (blod som tar sig in till aneurysmet säcken pga. dålig proximal eller distal graft tätning, eller via kollateral cirkulation), stentgraft migration och trombos i graft skänklar. Dessa komplikationer är mer frekventa när patienter med mer komplexa anatomier behandlas med enkla stentgrafter. Å andra sida har mer komplexa operationer högre komplikationsrisker i samband med operationen.
Pga av risker av sviktande behandling efter EVAR har regelbundna uppföljningsprogram använts. Långtids utfall har dock rapporterats mycket sparsamt. Dessa är dock viktiga att kvantifiera med tanke på den andel av patienter som har får AAA diagnos i yngre ålder vilket AAA upptäcks som en konsekvens av screeningprogram som omfattar män vid 65-års ålder. Dessutom den andel patienter som upptäckes med mer komplex aneurysmanatomi okär och det finns en anledning att försöka förbättra den pre-operativa risk stratifiering gällande långtids överlevnad så att patienter som erbjuds mer komplexa operationer kan få en nytta av den förebyggande åtgärden.
Målsättning:
1. Utvärdera långtids resultat av EVAR med kommersiella stentgrafter med avseende till till re-interventioner, klinisk succé av behandling enligt befintliga riktlinjer, endoläckage (främst typ I/III) frihet och aneurysm relaterad mortalitet.
2. Utvärdera effekten av behandling av intraoperativ Palmaz stentar för typ Ia endoläckag och samband med anatomiska förändringar.
3. Studera aorto-iliacala calcium score (Agatston score) och dess potential som en ny metod för risk stratifiering inför EVAR av AAA med enkel och komplex anatomi.
4. Studera de långtids anatomiska förhållanden i aorta (infrarenalt och suprarenalt) efter EVAR för patienter > 5 år av datortomografisk uppföljning.
5. Utvärdera resultat av EVAR versus öppen reparation i patienter ≤ 65 år från den Swedvasc register och sambandet till indikation till operationen. Syftet är att analysera aorta-relaterat dödlighet..
Projektplan- Planerade avhandlingsdelar och tidsplan
-Hur är långtidsresultaten EVAR av AAA med tillgängliga moderna grafter?
-Är Palmaz stentar som placeras intraoperative en hållbar behandlingsalternativ för att ett typ Ia endoläckag på långsikt?
-Kan aorto-iliacala calcium score förutsäga långtids överlevnad efter EVAR?
-Hur ändras aorta anatomin efter EVAR på långsikt? Kan sjukdoms progress förutsägas?
-Hur jämförbara är behandlingsresultat av unga patienter med AAA som behandlas öppen vs. Endovaskulärt på nationell basis? Finns det skillnad beroende på grunden till valet av behandling? Erhåller dessa patienter en förhöjd ”aorta-relaterad” mortalitet?
Ruptur är den största risken med sjukdomen och den ökar med ökande AAA diameter. Av denna anledningen har man sett en vinst med AAA operation i förebyggande syftet när diameter ≥ 55 mm.
Det finns två huvudsakliga kirurgiska metoder för behandling av denna sjukdomen. Den äldre metoden som användes sedan 50-talet, är öppet reparation. Metoden går ut på, i korthet, att man gör en mittlinje snitt i buken, sätter klammar och ersätter AAA med ett syntetisk graft (Dacron™ eller PTFE™).Sedan början av 90-talet har en mindre invasivt metod utvecklats – Endovaskulär Aneurysm Reparation (EVAR). Kortfattat så görs en liten öppning i ljumsken, via arteria femoralis communis, där en stentgraft förs in för att fällas ut inne i aorta, med senare förlänggning till båda a. Iliaca communis. Detta utesluter aneurysmet från cirkulationen och därigenom minskar risken för aneurysm expansion och ruptur. Dessa två metoder har jämförts i stora, randomiserade kontrollerade studier. Öppen operationen har en relativ hög (ca 3.0 %) perioperativ mortalitet jämfört med EVAR (ca 0.5 %). EVAR ger lägre overall mortalitet upp till 3 år post-operativt jämfört med öppen reparation. Dock så behöver EVAR flera re-interventioner post-operativt i jämförelse till öppen reparation för att upprätthålla stabila förhållande. Detta är mest pga. endoläckage (blod som tar sig in till aneurysmet säcken pga. dålig proximal eller distal graft tätning, eller via kollateral cirkulation), stentgraft migration och trombos i graft skänklar. Dessa komplikationer är mer frekventa när patienter med mer komplexa anatomier behandlas med enkla stentgrafter. Å andra sida har mer komplexa operationer högre komplikationsrisker i samband med operationen.
Pga av risker av sviktande behandling efter EVAR har regelbundna uppföljningsprogram använts. Långtids utfall har dock rapporterats mycket sparsamt. Dessa är dock viktiga att kvantifiera med tanke på den andel av patienter som har får AAA diagnos i yngre ålder vilket AAA upptäcks som en konsekvens av screeningprogram som omfattar män vid 65-års ålder. Dessutom den andel patienter som upptäckes med mer komplex aneurysmanatomi okär och det finns en anledning att försöka förbättra den pre-operativa risk stratifiering gällande långtids överlevnad så att patienter som erbjuds mer komplexa operationer kan få en nytta av den förebyggande åtgärden.
Målsättning:
1. Utvärdera långtids resultat av EVAR med kommersiella stentgrafter med avseende till till re-interventioner, klinisk succé av behandling enligt befintliga riktlinjer, endoläckage (främst typ I/III) frihet och aneurysm relaterad mortalitet.
2. Utvärdera effekten av behandling av intraoperativ Palmaz stentar för typ Ia endoläckag och samband med anatomiska förändringar.
3. Studera aorto-iliacala calcium score (Agatston score) och dess potential som en ny metod för risk stratifiering inför EVAR av AAA med enkel och komplex anatomi.
4. Studera de långtids anatomiska förhållanden i aorta (infrarenalt och suprarenalt) efter EVAR för patienter > 5 år av datortomografisk uppföljning.
5. Utvärdera resultat av EVAR versus öppen reparation i patienter ≤ 65 år från den Swedvasc register och sambandet till indikation till operationen. Syftet är att analysera aorta-relaterat dödlighet..
Projektplan- Planerade avhandlingsdelar och tidsplan
-Hur är långtidsresultaten EVAR av AAA med tillgängliga moderna grafter?
-Är Palmaz stentar som placeras intraoperative en hållbar behandlingsalternativ för att ett typ Ia endoläckag på långsikt?
-Kan aorto-iliacala calcium score förutsäga långtids överlevnad efter EVAR?
-Hur ändras aorta anatomin efter EVAR på långsikt? Kan sjukdoms progress förutsägas?
-Hur jämförbara är behandlingsresultat av unga patienter med AAA som behandlas öppen vs. Endovaskulärt på nationell basis? Finns det skillnad beroende på grunden till valet av behandling? Erhåller dessa patienter en förhöjd ”aorta-relaterad” mortalitet?
Status | Finished |
---|---|
Effective start/end date | 2016/07/04 → 2020/03/18 |
UKÄ subject classification
- Cardiac and Cardiovascular Systems