Ethnic relations in social work. A study of steering documents, teaching and student experiences in Swedish social work education

Den demografiska utvecklingen och samhällets globalisering har ändrat förutsättningarna för socionomutbildningen i Sverige. Frågan är hur socionomutbildningen har följt med i dessa förändringar. Även om olika interkulturella och mångkulturella ambitioner sedan länge finns i landets utbildningar, så har svenska välfärdsstatliga normer fortsatt att vara en lika given som osynlig utgångspunkt i diskussioner om människors levnadssätt och sociala problem. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka innebörden av etniska relationer i socialt arbete så som det tar sig uttryck på socionomutbildningen. Studien avser att studera innebörden av etniska relationer i socionomutbildningen ur ett historiskt och dagsaktuellt samhällsperspektiv. Centrala undersökningsområden för studien är vilket innehåll olika styrdokument för utbildningen ger åt etniska relationer i socialt arbete, hur lärare tolkar detta och sedan omsätter det i undervisningen, och vilket innehåll de studerande uppfattar att utbildningen ger åt etniska relationer i socialt arbete samt vilket innehåll de själva ger åt detta. Studien vill sätta ljus på om och vilka spänningar som finns mellan olika innehåll. Studien ställer följande frågor:
1.Hur har etniska relationer konstruerats inom ämnet socialt arbete över tid?
2.Vilket innehåll ger nationella och lokala styrdokument åt etniska relationer i socialt arbete?
3.Vilket innehåll ger lärares undervisningsstrategier och undervisningsmaterial åt etniska relationer i socialt arbete?
4.Vilket innehåll ger studerande åt etniska relationer i socialt arbete så som det framställs för dem inom socionomprogrammet?
5.Vilket innehåll ger de studerande åt etniska relationer i socialt arbete så som de själva konstruerar det och hur kan detta förstås mot bakgrund av studenters skilda erfarenheter?

Den första frågan är en bakgrundsfråga och empiri kommer att samlas in nationellt. Frågorna två till fem är fördjupande och kommer att besvaras genom empiriska nedslag vid socionomutbildningen i Lund, Malmö, Växjö och Umeå. Detta urval är strategiskt med syfte att uppnå innehållslig och kontextuell variation. Umeå befinner sig i en region med nationella minoriteter: sverigefinnar, tornedalingar och samer och som talar minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska. Malmö förknippas istället med invandring. Medan Sverige har en utrikesfödd befolkning på 15 procent, så är siffran i Malmö 30 procent.

Det empiriska materialet innefattar nationella och lokala styrdokument, lärares undervisningsmaterial, studenters examensarbeten, intervjuer med lärare och studenter samt deltagande observationer i undervisningen. Medan analysen av nationella och lokala styrdokument och hur lärare tolkar och omsätter dessa i sin undervisning har en läroplansteoretisk ansats, så utgår analysen av studenternas perspektiv från ett sociokulturell förståelseram av studenters lärande. Vi undrar bland annat om och hur den omgivande samhällskontexten (t ex. i Umeå och Malmö) inverkar på undervisningens innehåll och didaktik och på de studerandes perspektiv.