Förutsättningar för individcentrerad, kunskapsbaserad, och patientsäker barnpsykiatrisk vård

Det finns ett ökat intresse vad gäller kvaliteten i hälso- och sjukvården erbjuder och hur ny kunskap kan spridas och komma patienterna till del. Studier visar att många patienter inte får tillgång till vård eller får ineffektiv behandling.Depression är vanligt bland ungdomar och den viktigaste förklaringen till funktionsnedsättning och självmord. Det krävs en bred och systematisk diagnostisk utredning för att kunna ta ställning till diagnosen depression, bedöma självmordsrisk, välja och följa upp behandling. Fåtaliga studier av depression hos unga visar ett glapp mellan rekommenderad och given vård. Det saknas studier som belyser vård vid ungdomsdepression i Sverige. Kliniska riktlinjer är ett ofta använd sätt för att förbättra vården genom att ge nyckelrekommendationer. Att bara ge ut riktlinjer är dock ingen garanti för att vården förändras. Det finns ökande kunskap om hindrande och underlättande faktorer vid införande av kunskapsbaserade metoder. Grol & Wensing har på basen av tidigare forskning utvecklat ett ramverk som beskriver dessa faktorer eller determinanter som påverkar användningen och följsamheten mot riktlinjer. Det finns kunskapsluckor kring hur dessa kunskaper praktiskt kan komma till användning i olika kontext. Det finns få studier internationellt som belyser hinder och underlättande faktorer för implementering av depressionsriktlinjer. De flesta är för vuxna, är kvalitativa eller rör primärvården]. Endast en kvalitativ studie finns om attityder till specifika rekommendationer i depressionsriktlinje i Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) och den visar att de största hindren för att använda riktlinjerekommendationer är på patientnivå men även tillgång till relevant personal och hur vården är uppbyggd spelar in. Kunskapsbaserade riktlinjer bör följas av kunskapsbaserad implementering. Grol har efter en genomgång av olika teorier och angreppsätt utvecklat en modell för implementering som innefattar fem steg; utveckling av riktlinje, analys av nuvarande praktik, analys av målgruppen och dess miljö, utveckling av strategier, utveckling, testning och genomförande av implementeringsplan och integrering i verksamheten och utvärdering och anpassning av planen Syftet med studien är att genom Grols ramverk studera de tre första stegen i implementeringsprocessen av riktlinje för depression hos unga. Vi kommer att undersöka utredning självmordsriskbedömning, behandling och uppföljning vid ungdomsdepression jämfört med rekommenderad vård. Vi har översatt instrument om inställning till evidensbaserad vård som vi avser att validera och sedan undersöka klinikers attityder till kunskapsbaserade metoder. Vi kommer studera målgrupp och miljö genom en enkät som vi konstruerat utifrån teorin om determinanter. Instrumentet psykometriska egenskaper kommer att undersökas liksom korrelation mellan viktiga determinanter och pågående vård..

Det finns ett ökat intresse vad gäller kvaliteten i hälso- och sjukvården erbjuder och hur ny kunskap kan spridas och komma patienterna till del. Studier visar att många patienter inte får tillgång till vård eller får ineffektiv behandling. Depression hos ungdomar är ett vanligt tillstånd som kan leda tillallvarlig påverkan på vardagsliv och funktion. Självmord som är den tredje vanligaste dödsorsaken hos unga är starkt förknippat med depression. För att förbättra vården ges det ut olika riktlinjer men att bara ge ut riktlinjer förändrar sällan vården. Ett nytt forskningsområde har vuxit fram, Implementering. Det studerar både förutsättningar för att lyckas med införande som ex är beroende av riktlinjens kvalitet, patient, personal, arbetsplatsens kultur och organisatoriska förutsättningar och själva införandet. Implementeringen kan ske i olika steg. Syftet med den här studien är att studera förutsättningar för implementering av riktlinje för depression hos unga inom Barn-och ungdomspsykiatrin. Vi kommer att undersöka hur väl depressionsvården följer riktlinjerekommendationer, attityder hos medarbetare till kunskapsbaserad vård och riktlinjer och vilka förutsättningar de tycker finns för införande av riktlinje.