Project Details
Description
I ett projekt om tre studier kring olika aspekter av yrket modersmålslärare och studiehandledare och dess utbildning fick modersmålslärare som deltar i en utbildning vid Lunds Universitet svara på en enkät och ett litet antal blev intervjuade.
Lärare som undervisar i ämnet modersmål behöver inte ha lärarlegitimation (SFS 2011: 326), trots att forskning visar att den främsta framgångsfaktorn för elevers prestationer är lärarens kompetens (Håkansson & Sundberg, 2012). Endast 31% av lärarna som undervisade i ämnet modersmål läsåret 2017/2018 hade högskoleutbildning (SOU 2019:18) och endast ett fåtal lärosäten erbjuder utbildning till modersmålslärare. Detta forskningsprojekt behandlar olika aspekter av yrket modersmålslärare och studiehandledare och dess utbildning, i första hand genom att undersöka hur modersmålslärare som deltar i en pedagogiskt-didaktisk utbildning för modersmålslärare upplever att denna utbildning påverkar deras egen undervisning av elever inom ämnet modersmål. För att ta reda på hur modersmålslärare upplever att en högskolefortbildning för modersmålslärare påverkar deras egen undervisning, distribuerades en web-baserad enkät till registrerade studenter på kursen FLRA01 vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds Universitet och ett mindre antal intervjuer med några studenter genomfördes. Enkäten och intervjuerna syftade till att ta reda på deltagarnas syn på utbildningen i förhållande till olika aspekter av sin egen undervisning, särskilt språkliga varieteter i undervisningen, samt val av didaktiskt material.
Webenkäten distribuerades via mejl till registrerande studenter vid kursen, och de respondentsvar som inkom utgjorde ett kvantitativt underlag till de tre studierna. Enkäten börjar med en samtyckesfråga, som innehåller en text som förklarar vad respondenternas svar ska användas till, att deras svar anonymisedes, och att de närsomhelst kunde dra sig ur.
Åtta studenter på utbildningen för modersmålslärare kontaktades för intervju, två från varje språk som har större varieteter (tex arabiska och spanska), får förslag på tid för intervju, och informeras om anonymitet, frivillighet att delta samt om att det är en individuell intervju, med de två forskarna i projektet, online, i videokonferensprogrammet Zoom. Intervjuernas svar behandlades kvalitativt i studierna och en del användes som exempel på svar i forskningspresentationerna, med all hänsyn och vidtagna åtgärder för att inte avslöja identiteten på informanterna. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Samtycke om detta efterfrågades i förväg.
Forskningsprojektet godkändes av etikprövningsmyndigheten
Referenser
Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
SFS (2011: 326) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2011326-om-behorighet-och_sfs-2011-326
SOU 2019:18. För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering. Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Lärare som undervisar i ämnet modersmål behöver inte ha lärarlegitimation (SFS 2011: 326), trots att forskning visar att den främsta framgångsfaktorn för elevers prestationer är lärarens kompetens (Håkansson & Sundberg, 2012). Endast 31% av lärarna som undervisade i ämnet modersmål läsåret 2017/2018 hade högskoleutbildning (SOU 2019:18) och endast ett fåtal lärosäten erbjuder utbildning till modersmålslärare. Detta forskningsprojekt behandlar olika aspekter av yrket modersmålslärare och studiehandledare och dess utbildning, i första hand genom att undersöka hur modersmålslärare som deltar i en pedagogiskt-didaktisk utbildning för modersmålslärare upplever att denna utbildning påverkar deras egen undervisning av elever inom ämnet modersmål. För att ta reda på hur modersmålslärare upplever att en högskolefortbildning för modersmålslärare påverkar deras egen undervisning, distribuerades en web-baserad enkät till registrerade studenter på kursen FLRA01 vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds Universitet och ett mindre antal intervjuer med några studenter genomfördes. Enkäten och intervjuerna syftade till att ta reda på deltagarnas syn på utbildningen i förhållande till olika aspekter av sin egen undervisning, särskilt språkliga varieteter i undervisningen, samt val av didaktiskt material.
Webenkäten distribuerades via mejl till registrerande studenter vid kursen, och de respondentsvar som inkom utgjorde ett kvantitativt underlag till de tre studierna. Enkäten börjar med en samtyckesfråga, som innehåller en text som förklarar vad respondenternas svar ska användas till, att deras svar anonymisedes, och att de närsomhelst kunde dra sig ur.
Åtta studenter på utbildningen för modersmålslärare kontaktades för intervju, två från varje språk som har större varieteter (tex arabiska och spanska), får förslag på tid för intervju, och informeras om anonymitet, frivillighet att delta samt om att det är en individuell intervju, med de två forskarna i projektet, online, i videokonferensprogrammet Zoom. Intervjuernas svar behandlades kvalitativt i studierna och en del användes som exempel på svar i forskningspresentationerna, med all hänsyn och vidtagna åtgärder för att inte avslöja identiteten på informanterna. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Samtycke om detta efterfrågades i förväg.
Forskningsprojektet godkändes av etikprövningsmyndigheten
Referenser
Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
SFS (2011: 326) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2011326-om-behorighet-och_sfs-2011-326
SOU 2019:18. För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering. Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
| Status | Finished |
|---|---|
| Effective start/end date | 2020/08/03 → 2022/01/03 |