Hälso- och sjukvårdskurator, en ny profession växer fram

Projektbeskrivning
I förhållande till den nya utbildningen framträder tre intressanta spänningsfält: legitimationens förväntade funktion för såväl patientsäkerheten som det professionella egenintresset, relationen mellan kuratorns kompetens som socionom och specificiteten den nya i hälso- och sjukvårdskuratorsutbildningen, samt om och i så fall hur legitimationens funktion som skydd av yrkestitel relateras till för hälso- och sjukvårdskuratorn specifika arbetsuppgifter, ansvarsområden eller kompetenser.

Projektet består av två delar, vilka översiktligt beskrivs nedan:

1. Denna delstudie fokuserar på de utbildningar till hälso- och sjukvårdskurator som nu sjösätts i Sverige, vid Göteborgs, Lunds och Örebro universitet. Studien består av två delar:

a. analyser av utbildningarnas dokument (utbildningsplaner, kursplaner och litteraturlistor). Studien ställer frågor som: vilka kurser ges? Vilka teoretiska perspektiv får genomslag? Vilka metoder benämns och diskuteras? Vilken omfattning och form får det vetenskapliga arbetet respektive de fältförlada delarna på utbildningen? Vilka skillnader respektive likheter mellan de olika lärosätenas utbildningar framträder?

b. dokumentation om och intervjuer enskilt och i fokusgrupper med studenter på utbildningen. Studien fokuserar på frågor förknippade med kompetensbehov och det professionella egenintresset, och ställer frågor som: vilka är studenterna (ålder, kön, facktillhörighet, arbetslivserfarenhet, utbildningsbakgrund, förhoppningar om framtida yrkesliv) varför har studenterna sökt utbildningen? Vad upplever de att de lär sig? Förändras deras syn på socialt arbete under utbildningens gång? De vetenskapliga arbeten de författar som en del av utbildningen – vad handlar de om?

c. Uppföljande studier av de studenter som examineras från utbildningen. Vad arbetar de med efter examen? Hur motsvarar i så fall detta arbete de förväntningar de hade, avseende arbetsuppgifter, lön och upplevd status? Vilka områden upplever de att de ”claimar” som kuratorer? Om/hur överensstämmer detta med hur de upplever de förväntningar som riktas mot dem från patienter, andra yrkesgrupper? Vad har de för tankar om fortsatt vidareutbildning/forskning?


2. Denna delstudie tar utgångspunkt i de processer som ledde fram till beslut om legitimation och tillhörande utbildning för hälso- och sjukvårdskuratorer. Studien utgår från analyser av dokument och intervjuer med nyckelpersoner. I studien ställs frågor som: vilka intressenter har påverkat processen? Vilka argument har lyfts i frågan? Hur har dessa motiverats? Har något motstånd artikulerats? Hur har relationen mellan socialt arbete i allmänhet och socialt arbete inom hälso- och sjukvården diskuterats? I studien ingår också jämförelser med motsvarande processer hos liknande yrkesgrupper som fått legitimation, i syfte att om möjligt empiriskt undersöka legitimationens förväntade effekter för patientsäkerhet, vetenskaplighet och status för yrkesgruppen. Om möjligt skulle det också vara intressant att undersöka Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds och Socialstyrelsens arbete i förhållande till eventuella prövotider eller återkallanden av legitimationer.