Har omega-3 fettsyror antidepressiv effekt hos patienter med depression och tecken på inflammation?

Idag skattar WHO depression som den näst, efter hjärtsjukdom, starkast bidragande faktorn till sjukdomsbörda globalt. Ändå finns idag inga etablerade tillvägagångssätt till att förutspå effektivitet för en specifik antidepressiv behandling. En stor del av patienterna uppnår inte remission med idag tillgängliga behandlingar, varför nya och mer specifika behandlingsalternativ behövs. Inom psykiatriforskning idag finns flertalet försvårande faktorer i implementering av målinriktade farmakologiska interventioner. Inom den stora gruppen depressionssjukdomar föreligger tydlig heterogenitet avseende såväl symptomatologi som patofysiologiska mekanismer. Att upptäcka och kartlägga biomarkörer skulle kunna vara ett viktigt steg för att utmejsla mer homogena subgrupper bland patienter med depression vilket möjliggör mer riktade behandlingsmöjligheter. För detta ändamål rekommenderas en så kallad "match/mismatch"-studiedesign [1]. Detta innebär att man testar om en specifik behandling har bättre effekt i en grupp patienter med en viss biomarkör som behandlingen riktas mot ("match"), jämfört med en grupp patienter utan denna biomarkör ("mismatch").
I detta projekt fokuserar vi på subgruppering utifrån inflammationsstatus. För detta använder vi C-reaktivt protein (CRP) som en markör för perifer inflammation. Inflammatoriska processer, noterbara genom CRP-nivåer, har föreslagits spela en roll i depressiv symptomatologi [2]. Vidare har Omega-3-fettsyran Eikosapentaensyra (EPA) visat sig ha positiv effekt på depressiva symptom, hos patientgrupper där man retrospektivt konstaterat tecken till perifer inflammation [3]. Genom att nu på förhand selektera patienter utefter inflammationsstatus innan riktad behandling ges hoppas vi kunna svara på en nyckelfråga för framtidens kliniska psykiatri; kan en biomarkör (eller annan objektiv mätning) användas för att på förhand kunna förutspå chanserna för behandlingseffektivitet hos en deprimerad patient? Denna frågeställning är central för att man i framtiden ska kunna skräddarsy behandlingar inom psykiatrin och på så sätt hjälpa patienterna bättre.

Specifika frågeställningar
1: Är den antidepressiva effekten av Omega-3 fettsyror starkare hos patienter med tecken på inflammation jämfört med patienter utan inflammation?
2: Korrelerar förbättring i depressiva symptom med minskad inflammation över behandlingens gång?
3: Kan man predicera behandlingssvar med Omega-3 fettsyror med hjälp av biologiska markörer relaterade till inflammation, oxidativ stress, metabol dysfunktion, mitokondriell dysfunktion, och cellulärt åldrande?

Referenser
1. Miller, Therapeutic Implications of Brain-Immune Interactions: Treatment in Translation. Neuropsychopharmacology, 2016.
2. Schiepers, Cytokines and major depression. Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry, 2005. 29(2): p. 201-17.
3. Rapaport, Inflammation as a predictive biomarker for response to omega-3 fatty acids in major depressive disorder: a proof-of-concept study. Mol Psychiatry, 2016. 21(1): p. 71-9.