Human Rights Mobilisation of Welfare Professionals Against the Informers Act - Arguments, Strategies and Practices

This project studies the protests and mobilisations against the
Swedish government's and the Sweden Democrats' proposition of
The Informers Act (angiverilagen). Through this planned law,
public officials including welfare professionals, would have a duty
to report irregular migrants they encounter, to the border police.
Focus lies on comprehending why unions, professional
associations and other parts of civil society have focussed on The
Act as their primary target for criticism. Furthermore, we explore
how welfare professionals mobilise against this proposal. The
project's goal is to scrutinise the arguments, strategies and
practices of civil society organisations representing welfare
professionals, from a human rights perspective. A mixed-method
approach is employed to capture the multifaceted dimensions of
the issues at hand, incorporating historical legal content analysis,
survey data, participant observation, focus groups, and expert
interviews. The project spans over three years and boasts a
research team comprising human rights scholars with diverse
backgrounds and theoretical insights. Grounded in practical
experience, social movement theory, and critical human rights
studies, the research group is uniquely positioned to navigate the
complexities of struggles against The Informers Act and the
protests' implications. We contribute to a nuanced debate around
the potential ramifications the mobilisation work will have on the
broader landscape of human rights in Sweden.

Detta är ett samarbetsprojekt mellan Anna Lundberg (PI), Jacob Lind och Christina Johnson (Mau) samt Emma Sundqvist (Ersta Sköndal). Tillsammans undersöker vi regeringens och Sverigedemokraternas förslag om informationsplikt för
offentliganställda - den så kallade Angiverilagen - och kollektiva
protester mot detta förslag. Fackföreningar och
professionsförbund, tillsammans med andra aktörer inom
civilsamhället, är centrala i mobiliseringen mot förslaget. Projektet
undersöker varför fackföreningar, professionsförbund och andra
organisationer har valt att göra angiverilagen till ett huvudmål för
sin kritik. Vidare undersöks hur de organiserar sig samt vilka
möjliga konsekvenser mobiliseringen får, ur ett
människorättsperspektiv. Syftet med projektet är att studera
argument, strategier och praktiker hos enskilda offentliganställda
inom välfärdsinstitutioner liksom hos de
civilsamhällesorganisationer som företräder dem. Projektgruppen
arbetar med flera vetenskapliga metoder innefattande rättslig
innehållsanalys, enkätdata, deltagarobservation, fokusgrupper och
expertintervjuer. På så vis skapas ett rikt empiriskt material som
fångar olika aspekter av mänskliga rättigheter, kopplat till
angiverilagen. Forskargruppen består av en unik sammansättning
av människorättsforskare med olika bakgrund och teoretiska
infallsvinklar. Gruppen är förankrad i praktiken, social rörelseteori
och kritiska människorättsstudier. Angiverilagen är ett av flera
förslag som för närvarande utreds som kan, om de går igenom,
förändra förutsättningarna för hur det civila samhället i Sverige
kan verka i framtiden. Angiverilagen indikerar också ett större
paradigmskifte i Sverige där innebörden av människorättsliga
åtaganden och synen på mänskliga rättigheter i samhället och
inom institutioner omförhandlas. I projektet studeras
civilsamhällets motiv för att organisera sig kring dessa parallella
och sammantvinnade förändringsprocesser samt hur
civilsamhällesorganisationers roll potentiellt förändras när de
organiserar sig för att motverka förslaget om en angiverilag.