Avhandlingen avser att belysa rättstolkningens etiska dimensioner i relation till den synnerliga vaghet och förhandlingsbarhet som är förbunden med uttolkning av asylrätten. För detta syfte gör avhandlingen en sammanställning av gällande rätt och utför därefter en analys av etthundratjugo beslut som migrationsverket fattat i asylärenden under perioden 2010 till 2014. Även ett antal domar från andra instans är i komparativt syfte upptagna för samma analys. Huvudsyftet med analysen är att undersöka hur beslutsfattaren i texten till beslutsmotiveringar förhåller sig till sin egen subjektivitet och vilka särskilda etiska frågor denna subjektivitet reser för beslutsfattandets legitimitet i förhållande till den allmänhet på vars uppdrag besluten fattas.
Mitt avhandlingsprojekt handlar om etiska och filosofiska aspekter på tillämpningen av den svensk asylrätten. Projektet tar sin utgångspunkt i en analys av etthundratjugo beslut fattade av Migrationsverket i asylärenden under perioden 2010-01-01 till 2014-12-01, samt ett mindre antal domar i asylärenden från samma period. Analysen föregås av en historik över utvecklingen av den svenska asylrätten fram till ingången av 2010 samt den vid tiden rådande rättspraxis.
Avhandlingen ställer två övergripande frågor där den första är hur stort tolkningsutrymmet är i de analyserade fallen givet gällande rätt och den vid tiden rådande rättspraxis. Den andra frågan som avhandlingen ställer är vilka etiska problem som aktualiseras av det befintliga tolkningsutrymmet och hur beslutsfattare kan och bör förstå sin roll i relation till detta tolkningsutrymme.