Kampen om värderingarna när professionerna ska stärkas

Stress och psykisk ohälsa ökar i hela västvärlden. Förutom den negativa påverkan detta har på livskvaliteten för de drabbade, innebär det också stora ekonomiska kostnader för samhället. Problemen kan kopplas delvis till ett arbetsliv där arbetstagare blir allt mer frustrerade över bristen på delaktighet och handlingsutrymme. Stora delar av den forskningen menar idag att välfärdens professioner måste stärkas och detaljstyrningen minskas. Med sin
tillitsreform har regeringen accentuerat sitt stöd.
Men tillit kommer, precis som dess motsats, alltid med risker. En uppenbar risk är exempelvis att professionerna ska prioritera sina egna intressen. Tillit måste därför gå hand i hand med kontroll och ansvarsutkrävande - och många menar också att det också förutsätter en ökad tonvikt vid värderingar. Exempelvis talar man idag om "Public Value Management" som en ny trend efter New Public Management. På så vis ersätts den tidigare formella styrningen med en (möjligen) mjukare normstyrning. Idag ser vi, kanske som ett tecken delvis på
detta, hur många offentliga organisationer bedriver olika typer av värdegrundsarbete, ofta utifrån en formaliserad gemensam värdegrund i form av 3-4 ord. Detta värdegrundsarbete har mötts av skarp kritik från många av välfärdens professioner och mycket tyder på att det vi ser idag är en kamp om värderingarna mellan professioner och ledningsskikt I den sociologiska termer kan man tala om en spänning mellan professionalism och managerialism som styrande logiker.

Syftet med detta forskningsprojekt är att undersöka hur olika grupper gör anspråk på att påverka och forma värderingarna i organisationen, hur initiativen tas emot och hur de påverkar de verkliga värderingsmässiga
dilemman som professionerna kan ställas inför i sin vardag. Särskilt fokuserar projektet på arbetet med en formell värdegrund, men tar också in exempel på andra försök till att påverka värderingar och etiska prioriteringar, även kollegiala metoder.