Kapacitetsbyggande för eko-social integration

Dagens samhällen står inför omfattande utmaningar kopplat till såväl klimatförändringar som till social (o)rättvisa, och det ömsesidiga förhållandet mellan sådana ekologiska och sociala hållbarhetsutmaningar blir alltmer
uppmärksammad. Trots det formas och drivs arbetet med klimatneutralitet och miljömässig hållbarhet å ena sidan, och social hållbarhet, inkludering och jämlikhet å andra sidan i stor utsträckning av olika lagstiftning, styrmodeller, metoder och professioner. Detta riskerar i sin tur att leda till att viktiga synergier mellan de olika hållbarhetsdimensionerna inte uppstår i den mån som är möjligt, samt till att eventuella målkonflikter inte hanteras i ett tidigt skede. Genom att öka sin förmåga att arbeta systematiskt och samordnat med att integrera
ekologiska och sociala hållbarhetsmål kan kommuner ha en avgörande roll i att minimera sådana risker.

Forskning om klimaträttvisa har länge dominerats av ett globalt perspektiv med fokus på orättvisa mellan världsdelar och länder. Men nu syns ett växande antal forskningsprojekt med fokus på klimatförändringarnas och klimatpolitikens sociala dimensioner på lokal nivå. Ett exempel på värdefull output från sådana projekt är kunskap om eko-sociala integrationer. Eko-social integration innebär att aktivt fokusera på kopplingen mellan miljöfrågor och sociala frågor i planering och policy, för att uppmärksamma och hantera möjliga konflikter samt hitta och
utnyttja synergier.

Projektet Kapacitetsbyggande för eko-social integration ämnar bidra till att utvecklingen av strategier för klimatomställningen förbättras och förstärks genom att ta hänsyn till sociala perspektiv. Projektet möter behovet hos offentliga organisationer att öka sin kapacitet för att aktivt arbeta mer integrerat med sociala och miljömässiga hållbarhetsfrågor, i planering och policy, för att uppmärksamma och hantera möjliga konflikter samt hitta och utnyttja synergier.
Projektet ska i första hand angripa strukturer kring ledning, styrning och samverkan samt genomförande av insatser för ekologisk respektive social hållbarhet, och förväntas leverera projektplan(er) för implementering
med: förslag på strukturförändringar inom ledning och styrning av hållbarhetsarbetet som leder till ökad ekosocial integration, förslag på arbetssätt för att planera, genomföra och utvärdera insatser som leder till ökad eko-social
integration, förslag på samverkansformer och initiativ som leder till ökad eko-social integration.

Projektets mål är också att skapa ökad kunskap om synergieffekter mellan de ekologiska och sociala hållbarhetsdimensionerna internt i den kommunala organisationen och med berörda externa partners, samt att de föreslagna åtgärderna är förankrade hos kommunens ledning och verksamheter för att säkerställa förståelse och intresse för dess implementering. Forskare från Lunds universitet kommer genom följeforskning analysera Lunds kommuns pågående arbete med eko-social integration samt föreslå möjliga sätt att i den kommunala verksamheten utveckla och förstärka integrationen av ekologiska och sociala hållbarhetsaspekter. På så sätt skapas förutsättningar för att eko-social
integration blir ett effektivt och användbart verktyg i arbetet med att öka takten i omställningsarbetet.

Projektets arbetspaket och aktiviteter kommer knytas an till det pågående projektet Klimatneutrala Lund 2030, en del av EU:s mission för 100 klimatneutrala städer till 2030. Klimatneutrala Lund har i samverkan med ett stort
antal partners och experter samt dialog med medborgare tagit fram en handlingsplan som beskriver vilka åtgärder som bör prioriteras i närtid för att lyckas bli klimatneutrala till 2030. Arbetspaket 1 tar avstamp i Lunds
Klimatpolitiska råds rekommendation om att genomföra en genomgång av kommunens planer och program för att identifiera såväl synergier som eventuella hinder och målkonflikter. Arbetspaket 2 syftar till att utreda olika
tillvägagångsätt (styrmedel) som kan bidra till att kommunens befintliga strukturer och insatser kopplade till demokrati, delaktighet, samverkan och social inkludering kan nyttjas för att engagera fler aktörer och individer i
klimatomställningen. Resultatet och lärdomarna från arbetspaketen ska nyttjas för att stärka kommunens strategiska hållbarhetskommunikation internt mot ledning, medarbetare och förtroendevalda samt externt mot medborgare, företag och föreningar samt samverkanspartners.