Kognitiv beteendeterapi i grupp för ungdomar med ADHD

Bakgrund ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en utvecklingsrelaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som börjar i barndomen och uttrycks i bristande uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Under uppväxttiden påverkar bristande uppmärksamhet skolprestationerna. Impulsivitet påverkar barnets möjlighet att förstå sammanhang och därefter handla på ett sätt som är förenligt med situationen. Bristande impulskontroll och överaktivitet påverkar utvecklingen av affektreglering och sociala färdigheter. Populationsstudier visar att ca 3–5% barn i Sverige har ADHD, vilket innebär att det finns minst ett barn med ADHD i varje klass. Med stigande ålder brukar impulsivitet och överaktivitet avta hos ca hälften av individer med ADHD, men uppmärksamhetsproblemen kvarstår ofta i vuxen ålder. Att leva med ADHD i vuxen ålder innebär att man har svårare att leva upp till de krav som ställs i studie– och arbetslivet eller i relationer till andra, vilket kan leda till psykisk ohälsa. Det är viktigt att individer med ADHD får möjlighet att lära sig strategier att hantera sina svårigheter så tidigt som möjligt i livet. I NICE (National Institute for Health and Clinical Exellence, Storbritannien) kliniska föreskrifter rekommenderar man kognitiv beteendeterapi och träning av sociala färdigheter för tonåringar med ADHD (Young, 2010). Nyligen har det publicerats flera RCT–studier som beskriver två manualbaserade KBT–program för behandling av ADHD hos vuxna patienter i USA och Sverige (Safren et al. 2010 och Hirvikoski et al. 2011). I Safrens program fokuserade man på psykoedukation (information) om diagnosen, kompensatoriska strategier för att hantera kärnsymtom och sedvanliga KBT–tekniker bl.a. adaptivt tänkande. Hirvikovskis program baserar sig på Hesslingers (Tyskland) DBT–inspirerade färdighetsträning för vuxna personer med ADHD som från början utvecklats av Marsha Linehan (USA) för patienter med instabil personlighetsstörning. DBT – Dialektisk Beteendeterapi – tillhör tredje vågen av KBT–behandlingar. Målsättning: Målsättningen är att utveckla ett KBT–program för behandling av ADHD hos ungdomar. Metoderna som används i programmet är evidensbaserade för vuxna personer med ADHD men behöver revideras och förenklas för att fungera för yngre individer. Inledningsvis görs en pilotstudie med syfte att utvärdera DBT–baserad färdighetsträning för ungdomar som utprovats på vuxna personer med ADHD. Betydelse Psykoterapeutisk (DBT) gruppbehandling för vuxna har lett till en signifikant förbättring av symtombilden. Om man kan visa en positiv behandlingseffekt hos ungdomar innebär detta att risken för negativ utveckling under adolescensen hos barn och ungdomar med ADHD minskar. Samtidigt kan Barnpsykiatrin få tillgång till en effektiv icke–farmakologisk behandling för ungdomar med ADHD, som idag saknas.

Projektplan - Planerade avhandlingsdelar och tidplan Pilot–och förstudie har genomförts och är upplagd enligt följande: Analys av vetenskapliga studier inom området; Dokumentera och fastställa ett program för KBT–behandling i grupp för ungdomar med ADHD; Skapa en manual/arbetsbok; Välja ut utvärderingsinstrument som kan mäta förändring av kärnsymtom (BRIEF; SNAP–IV, Beck Ungdomsskalor, Fem aspekter på medveten närvaro och Global Quality of Life Scale); Sammansätta en grupp av ungdomar med ADHD; Mätningar före behandling; Genomföra behandling; Mätningar efter behandling Fortsatt planering: Deltagare: Patienter som medicineras för ADHD/ADD på BUP Malmö/Trelleborg. Gruppstorleken planeras vara 11–15 deltagare. Inför gruppbehandlingens start skall behandlare på mottagningen informeras om möjligheten att rekommendera patienter som erhållit diagnosen ADHD till programmet.Inklusionskriterierna är enligt följande: Fastställd diagnos ADHD eller ADD; Ålder 15–18 år; Normalbegåvning; Ingen aktuell samtidig grav psykisk sjukdom, missbruk och/eller beteendestörning; Hög motivation att lära sig strategier för att hantera sin ADHD Procedur: Ungdomar som blivit rekommenderade av behandlarna kontaktas brevledes med information om behandlingsprogrammet, samt om att alla data kommer att hanteras utifrån patientsekretess och att deltagandet är frivilligt. Totalt kommer 80 personer att ingå i studien. Ungdomar som visar intresse får ett kuvert med frågeformulär avseende kärnsymtomen vid ADHD och sitt mående. Därefter fördelas individerna slumpmässigt i två grupper; behandlingsgrupp och kontrollgrupp efter parvis matchning utifrån graden av funktionsnedsättning avseende ADHD kärnsymtomen (uppmärksamhet, impulskontroll och hyperaktivitet) och upplevt mående. Ungdomarna i behandlingsgruppen får KBT–behandling utöver medicinering mot ADHD, medan patienterna i kontrollgruppen erhåller treatment–as–usual. Behandlingsprogram: Behandlingsgruppen kommer att träffas 1 gång i veckan i 2 timmar under 10 veckor, samt vid ett uppföljningstillfälle 12 veckor efter programmets slut. Undersökningsvariabler: Graden av ADHD– kärnsymtom och psykiskt mående för varje deltagare kommer att bedömas före– och efter behandlingen, samt 3 månader efter avslutad behandling. Följande bedömningsinstrument kommer att användas vid mätningarna: 1. SNAP–IV föräldrar– och lärarskattning; 2. Beteendeskattning av Exekutiv Funktion (BRIEF) föräldrar, lärar– och självskattning; 3. FFMQ (Fem aspekter på medveten närvaro); 4. Självskattningsformulär Beck Ungdomsskalor; 5. livskvalitets–skattning (Global Quality of Life scale). Det tydligaste utfallet var på ångestskalan i Becks ungdomsskalor. Powerberäkning för att upptäcka en förbättring på 0,6 standardavvikelser (den förbättring som sågs i pilotstudien) på denna skala jämfört med kontrollgruppen ger vid handen att det behövs minst 35 individer i varje grupp för att erhålla en power på 0,80 för p–värdet 0,05. Förstudien och pilotstudien har pågått i 2 år och är avslutade. Genomförandet av psykoterapierna beräknas ta 4 år med början 2016. Bearbetning av resultat och publicering beräknas ta 1,5 år. De obligatoriska doktorandkurserna kommer att genomföras de första två åren. Planerade publikationer/avhandlingsdelar: 1. Artikel som beskriver ungdomsmanualen och hur den utarbetats planeras 2016. Artiklar 2020–2021: 2. Artikel om hur kärnsymptomen vid ADHD påverkas av behandlingen. 3. Artikel om hur samsjuklig ångest och depression påverkas av behandlingen. 4. Artikel om hur funktionsnivå och livskvalitet påverkas av behandlingen. Disputation 2021.

Ändring av projektplan 2018.02.07
Under hösten 2017 reviderades behandlingsprogrammet och anpassades för även yngre tonåringar från 12 års-ålder. För att förbättra ungdomarnas kunskapsinhämtning planeras även att låta vårdnadshavare vara med på gruppsessionerna så att de också kan ta del av psykologiska strategier i symtomhantering vid ADHD. Samtidig utvecklade BUP Skåne ett nytt elektroniskt system ”Blå Appen” för hantering av skattningsskalor, varför följande utvärderingsskalor kommer att användas i projektet: 1. SNAP–IV föräldrar– och lärarskattning; 2. Strength and Difficulties Questionnair (SDQ) lärar-, föräldrar- och självskattning; 3. Quality of Life (QOL), PHQ-9 och GAD-7. Följande mätinstrument kommer att användas i pappers-version: 1) Beteendeskattning av Exekutiv Funktion (BRIEF) föräldrar, lärar– och självskattning; 2. Fem aspekter på medveten närvaro frågeformulär (FFMQ). En ny etikansökan för multi-centerstudie med reviderat behandlingsprogram och mätinstrument kommer att lämnas in. Inom ramen för projektledarens nya tjänst på BUP’s regionala stab planeras utbildning av 12 PTP-psykologer i DBT-färdighetsträning för ungdomar med ADHD. PTP-psykologerna kommer därefter att hålla i var sin ungdomsgrupp på samtliga BUP-kliniker i Skåne. PTP-psykologerna kommer även att få handledning av projektledaren i hur man levererar behandlingsmetoden samt hjälpa till i datainsamling. Ungdomsgrupperna planeras att startas under vår-höst 2018 medan sista datainsamling kommer att ske under våren-2019.

Ändring av projektplan 2018.12.01
I maj 2019 planeras ett uppehåll i projektet då projektledaren kommer att bli föräldraledig under ca 18 månader.

Ändring av projektplan 2019.02.25
Projektledaren blev sjukskriven p.g.a. graviditetsbesvär varför uppehåll i projektet tidigareläggs.