Konsekvenser av implementering av teledermatoskopi i hudcancervården: utvärdering av remissflöden, patientsäkerhet och effekt på diagnostisk kompetens hos allmänläkare

Hudcancer ökar snabbare än någon annan cancertyp i Sverige. För att möta vårdbehovet utan att försämra vårdkvalitén behövs nya arbetssätt. En effektivisering och förbättring av hudcancervården uppnås när patienter får rätt diagnos och behandling vid första vårdkontakten vilket vanligtvis är i primärvården. Införande av teledermatoskopi kan vara ett sätt att uppnå detta. Dermatoskopi är användningen av en upplyst lupp vid undersökning av hudförändringar som har visats öka den diagnostiska säkerheten ungefär 10-falt. Vid teledermatoskopi tas dermatoskopiska bilder i primärvården och skickas till hudläkare för bedömning på distans. Många regioner i Sverige befinner sig i olika stadier av införande av teledermatoskopi men det finns ingen utvärdering av hur vårdorganisationen påverkas. Syftet med vår studie är att undersöka:
1) Hur förändras remissflödet av införande av teledermatoskopi?
2) Ökar risken att hudcancer på annan kroppslokal missas när patienterna inte träffar hudläkare?
3) Påverkas den diagnostiska träffsäkerheten och hanteringen av hudcancer i primärvården av kontinuerligt användande av teledermatoskopi?
Patienter i primärvården kommer att inkluderas i studien under 2 perioder med 2 års mellanrum. Primärvårds- och hudläkare besvarar frågor om diagnos, diagnostisk säkerhet och handläggningsplan. Innan studiens start och i studiens slutfas kommer remissflöden registreras. Genom journalgenomgång och koppling till cancerregistret kommer vi jämföra patienter som remitterats via teledermatoskopi med de som remitterats för ett fysiskt besök avseende förekomst av hudcancer. Vår studie kommer att klarlägga om införandet av teledermatoskopi resulterar i en effektivisering av hudcancervården, om kvalitén påverkas och om det medför en ökad risk för missad hudcancer. Resultaten kan användas i vårdplanering och i utformandet av riktlinjer för hur teledermatoskopi ska användas för att optimera risk-nytta-förhållandet.

Hudcancer ökar snabbt i Sverige vilket leder till en stor belastning på hudsjukvården. För att möte behovet behövs en effektivisering av vården. Ett sätt som kan bidra till en effektivisering är att införa teledermatoskopi. Med teledermatoskopi kan allmänläkare få en bedömning av misstänkta hudförändringar på distans vilket kan minska behovet av besök hos hudläkare och minska antalet kirurgiska borttagningar och patologiska bedömningar av godartade hudförändringar. I tidigare studier har man visat att god överensstämmelse mellan teledermatoskopiska och kliniska bedömningar vad gäller hudförändringar och det är också visat att arbetssättet leder till förbättrad medicinsk prioritering. Det är dock inte visat att teledermatoskopi leder till en effektivisering av sjukvården och det är heller inte känt hur sjukvårdsorganisationen ändras efter införande av teledermatoskopi. Det finns också befarade risker med teledermatoskopi som inte är tillräckligt undersökta, som en ökad risk för hudcancer till följd av färre helkroppsundersökningar eftersom patienterna inte besöker hudläkare. Den största effektiviseringen av hudcancervården uppnås sannolikt av en kompetenshöjning i primärvården eftersom patienterna då får rätt diagnos vid första vårdkontakten och kan prioriteras eller behandlas därefter. Teledermatoskopi skulle kunna bidra till en sådan effekt men det finns ännu inga studier som har utvärderat det. Vår studie undersöker hur vårdorganisationen ändras och om risken ökar för missad hudcancer samt om den diagnostiska säkerheten förbättras hos primärvårdläkare efter införandet av teledermatoskopi.