Konstruktionen av den låg- respektive högutbildade: Utbildning som social grundkategori i det postindustriella samhällets framväxt, c. 1968–1990

Att förstå samhället i termer av de ”högutbildade” respektive de ”lågutbildade” är idag en självklarhet inom samhällsvetenskaplig forskning och i den vidare samhällsdebatten. Detta projekt undersöker uppkomsten och formeringen av denna inflytelserika indelning i skärningspunkterna mellan framtids- och utbildningsdiskussioner i Sverige under perioden 1968–1990, en tid då idén om att övergången till ett postindustriellt samhällstillstånd etablerades. Det var just utbildningsnivå som här blev den huvudsakliga skiljelinjen, där en ny överklass – de högutbildade – förväntades ta över, medan de lågutbildade bedömdes bli en ny underklass. Jag undersöker den språkliga etableringen av den låg- respektive högutbildade via tre områden: framtidsforskning och -debatter, diskussioner om vuxenutbildningens former och roller, och frågan om hur kvalifikationsnivåer på arbetsmarknaden skulle förstås. Vad som skedde var en pedagogiseringen av det sociala, ett teoretiskt perspektiv projektet utvecklar som innebär sättet aktörer börjar beskriva samhällsstrukturen med utgångspunkt i utbildningsnivåer. Ett andra teoretiskt perspektiv är temporaliteter, specifikt hur klassifikationer formar förståelser av samhällelig tid. Genom projektet bidrar jag med ny kunskap om hur en av grundkategorierna i vår samtid etablerats och vilka konsekvenser detta haft för sätten att förstå gemensamma angelägenheter.