Kontanternas död? En etnologisk studie av det kontantlösa samhället och dess sociala och kulturella konsekvenser i Sverige

Sverige är på väg att bli ett kontantlöst samhälle. Utvecklingen har skett gradvis under några decennier, men har den senaste tiden tagit överraskande fart och kraft, inte minst i skuggan av covid-pandemin. Just nu är Sverige det land där kontanterna minskat mest och snabbast i världen. Sedlar och mynt blir allt ovanligare, men det betyder knappast att pengar i sig är mindre viktiga. Även om det historiskt har funnits många olika slags betalmedel – ofta parallellt – står vi just nu inför en tydlig omvälvning av det monetära landskapet, där kontanterna utmanas av en mängd olika elektroniska och digitala betalsätt, kryptovalutor, alternativa valutor och organisationsformer som helt väljer bort betalning. I kölvattnet av denna förändring avslöjas pengars sociala karaktär, dvs deras beroende av sociala, ekonomiska och politiska relationer samt kulturella betydelser.

Med anledning av den snabba innovationstakten är det angeläget att fånga upp de pågående kulturella och sociala förändringar som nya monetära praktiker för med sig, som vad gäller Sverige, ännu är relativt outforskade. Varför vi slutar använda kontanter har ännu inte fått ett tillräckligt uttömmande svar, och framför allt är kunskapen om de långsiktiga betydelserna av kontanternas försvinnande inte kända. En etnografisk studie och en kulturanalytisk problematisering av de handlingsutrymmen och förgivettaganden som omgärdar olika betalningsval – frivilliga eller ofrivilliga – kan bidra med nyanserade och insiktsfulla svar som är tydligt förankrade i en historisk och samhällelig kontext.

Projektets syfte är att fördjupa kunskapen om och förståelsen för det kontantlösa samhället och dess konsekvenser vad gäller vardagliga finansiella praktiker, konsumtion, sociala relationer, exkludering, tillhörighet och identitet, samt makt och motstånd. Det övergripande målet är att bidra till den forskning som lyfter fram pengars sociala och kulturella mening, genom att dokumentera och analysera en pågående förändring med implikationer långt utöver själva betalsituationen. Centralt är att reflektera över vad omställningen betyder för föreställningen av vad ett samhälle bör vara, vilket tangerar existentiella frågor om demokrati, individualism och frihet, liksom politiska frågor om levnadsnivå, välfärd, hållbarhet, rättvisa och inkludering.

Centrala frågeställningar är:
- Hur påverkas vårt vardagliga förhållande till pengar i ett snabbt framväxande kontantlöst samhälle? Vem tenderar att betala på vilket sätt och vilka intersektionella mönster reproduceras i val av betalningsmedel? Hur förstår barn vad pengar ”är” när de alltmer sällan hanterar fysiska pengar?

- Riskerar vissa grupper att uppfattas som ”otillräckliga konsumenter” för att de inte kan, eller vill, betala med annat än kontanter? Vilka krav kommer att ställas på den som ska kunna överblicka och bemästra ny infrastruktur, ny materialitet och nya kunskapsprocesser för att leva upp till normen om ett kompetent finansiellt subjekt, med förmåga till finansiell litteracitet?

- Hur kommer nya betallösningar – som syftar till att göra inköp sekundsnabba, smidiga och positiva upplevelser – att påverka framtida konsumtionsmönster i skuggan av ett klimatnödläge? En ny(gammal) transaktionsform är att ta bort betalningsmomentet. Hur kommer detta att se ut i framtidens konsumtionslandskap med ökade möjligheter att dela genom att byta, låna eller skänka i form av gratisbutiker? Vilken roll kan alternativa valutor komma att få som en motståndshandling till enbart elektroniska och digitala betalningssystem?

- Kan elektroniska pengar (istället för mynt och sedlar) användas i syfte att stärka känslor av tillhörighet och sociala gemenskaper inom familjer och mellan vänner, liksom inom större gemenskaper som nationer och federationer, eller blir det snarare tvärtom?

För att besvara syfte och frågeställningar väljer jag att göra en etnografisk, kvalitativ studie med en kulturanalytisk tolkningsram. Detta etablerade etnologiska arbetssätt syftar till att destabilisera praktiker och föreställningsvärldar som framstår som självklara och därför osynliggjorda. En frågelista ska i samarbete med Folklivsarkivet i Lund skickas ut där människor ombeds skriva ner sina erfarenheter, upplevelser och minnen. Etnografiska observationer av nätbaserade diskussionsforum, intressegrupper och verksamheter som förespråkar alternativa valutor ska göras. Dokumentanalys av nyhetsrapportering, reklamkampanjer och Riksbankens statistik blir ytterligare en materialkategori.

Projektet ska resultera i:
- en samtidsdokumentation i form av svar på en nyproducerad frågelista
- en litteratur- och forskningsöversikt
- översikt över debatt i massmedia och på sociala medier
- forskningsansökan för extern finansiering av flerårigt projekt
- en kortare probleminventerande artikel